Annons
Vidare till vn.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Vad gör drakhuvudena på kyrkogården?

Odjur med huggtänder – hör det hemma på en kyrkogård? I Fryele skulle svaret bli ja. Där ståtar nämligen inte mindre än tre järnkors som alla krönts med var sitt drakhuvud. Frågan är varför? Och var kommer de ifrån?

På Fryele kyrkogårds västra sida finns tre gamla gravvårdar daterade 1797, 1805 och 1819. Toppen av dessa triangelformade järnsmideskors pryds av märkliga figurer med utsträckta tungor och huggtänder. Är det drakhuvuden? Eller är det varg?

— Det är det som är roligt med dessa gravvårdar, vi vet inte vad det är, betraktaren får själv avgöra, säger Maria Brynielsson, stiftsantikvarie vid Växjö stift och redaktör för boken Metaller i helig tjänst.

Tre på samma ställe

Boken, utgiven av Växjö stift och Arcus förlag, är ett resultat av en omfattande inventering av metall och metallföremål i Växjö stifts kyrkor och belyser särskilt dessa föremåls kulturhistoriska värde. Liknande gravvårdar finns bland annat i Rydaholm och Hagshult, men att finna tre på samma ställe är ovanligt.

— Det skulle kunna tyda på att det funnits en smedja i närheten. Kanske ligger smeden själv begravd där? Det kittlar onekligen fantasin, säger hon, säger Maria Brynielsson.

Nothin berättade

Sölve Hjalmarsson arbetade i över 35 år som präst i Fryele församling innan han gick i pension 2008. Han har funderat på de märkliga gravvårdarna.

— Är det drakar eller kanske vargar? Det fanns äldre församlingsmedlemmar som hade fått berättat för sig att där låg en man som hade mist livet i en vargattack och att det var förklaringen. Detta beskrev också Torsten Nothin i en av sina böcker. Men den berättelsen är nog mest sannolikt en skröna, säger han.

Fenomenet med drakhuvuden i kyrkliga sammanhang är emellertid inte ovanligt. I både gamla och nya testamentet representerar draken motståndaren i skapelseberättelsen, en fiende till guds folk. Det har även hittats fartygsmodeller med anor från antikens Grekland, där draken som galjonsfigur skulle inge fasa hos fienden men trygghet hos besättningen. Denna fartygsmodell togs sedan över av germanerna och hamnade i norra Europa.

Beskyddande uppgift

Drakhuvudets beskyddande uppgift kvarstod även då det fick en plats på land. Där dök det bland annat upp på kyrkobyggnader. Ett exempel på det kan ses på tidigmedeltida stavkyrkor i Norge.

Dekorationer formade som drakhuvuden kan ses som en vidareutveckling av dessa beskyddande drakar, och under 1700-talet förekom de frekvent i kyrkliga sammanhang, bland annat i vindflöjlar, målningar, på dopfuntar, klockstaplar och, inte minst, gravvårdar.

— Gravvårdarna i Fryele är verkligen underbara eftersom de är så välbevarade, konstaterar Maria Brynielsson.

Drakrundan

För att få fler att upptäcka kyrkornas många detaljer har Växjö stift anordnat något de kallar för ”Drakrundan”.

— Den går ut på att låta barnen leta drakar och odjur i stiftets många sommaröppna kyrkor och få små drakar i fyra olika färger att samla i en nyckelring. Det finns också ett målarhäfte med drakar som kan skrivas ut på nätet, säger Maria Brynielsson.

41 kyrkor ingår i rundan och varje församling genomför den som det passar dem.

— Faktum är att ett av Fryeles drakhuvuden utgör symbolen för Drakrundan. Den finns som samlardrake i fyra olika färger och i ett målarhäfte, säger Maria Brynielsson.