Annons
Vidare till vn.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Skolket minskar för första gången på elva år - men i Gnosjö har det mer än fördubblats

Efter en stadig uppgång minskar nu för första gången på elva år andelen elever som får sitt studiemedel indraget. Men Gnosjö går i rakt motsatt riktning. Här har andelen elever som fått indraget studiestöd fördubblats.
– Vi har bra koll på våra elever, säger Anette Sternevi, tillförordnad rektor.

Undersökningar som gjorts under våren visar att den samlade frånvaron i gymnasieskolan varit lägre än normalt efter att distansstudierna infördes.

- Den utvecklingen bekräftas när det gäller det inrapporterade skolket. Det är ett trendbrott jämfört med tidigare år, säger Peter Engberg, analytiker på CSN.

Men utvecklingen när det gäller indragna studiebidrag varierar mycket över landet. Jönköpings län hör till de som har lägst andel skolkare: 5,9 procent, jämfört med rikssnittet på 8 procent.

Värnamo kommun går däremot mot strömmen och har de senaste tre läsåren haft en ökad andel elever som blivit av med studiemedlet. Där blev 6,1 procent av alla elever med studiehjälp av med sin ersättning under det gångna läsåret.

I Vaggeryd blev bara 15 elever av med studiemedlet, vilket motsvarar 4,4 procent.

Länets högsta andel står Gnosjö för som ökat från 6,0 till 12,5 procent från förra läsåret.

Enligt Anette Sternevi tillförordnad rektor på Gnosjöandans kunskapscentrum, GKC, så beror de stora ökningen på att man blivit striktare med att rapportera frånvaro och att talen därför ger en mer rättvisande bild än tidigare. Men att frånvaron alltid skulle ha legat på de här nivåerna vänder hon sig emot.

- Vi har haft ett exceptionellt läge under corona där vi inte kunna sätta in de insatser som vi vanligtvis gör, säger Anette Sternevi.

Insatser kan till exempel vara att skolan aktivt spårar upp elever som inte kommit till skolan på lång tid, något som är svårt i och med distansundervisningen under coronapandemin.

Hon tror även att man i Gnosjö har varit hårdare med att rapportera frånvaro än vad man varit på andra ställen under vårens distansundervisning.

- Det räcker inte med att logga in, utan man måste även lämna in de uppgifter man blivit tilldelad för att det ska räknas som närvaro.

Några exceptionella åtgärder för att få ned den fördubblade skolkningen är inte aktuellt.

- Vi har bra koll på våra elever och arbetar kontinuerligt med problemet, avslutar Anette Sternevi.

Gymnasieskolorna har till uppgift att rapportera in skolk vid fyra timmars upprepad frånvaro under en månads tid till CSN. Peter Engberg förklarar att man stoppar utbetalningen till skolkare tidigt för att minska återkraven.

– Man ska inte se studiehjälpen som ett förlängt barnbidrag utan något som ges åt heltidsstuderande på gymnasiet, säger Peter Englund.

Knappt hälften av de som får indragen studiehjälp får även ett återkrav, vilket betyder att de måste betala tillbaka sitt studiestöd. En något större andel än förra året har hamnat hos kronofogden för att de inte klarat av att betala tillbaka.

Andel elever med indragen studiehjälp läsåret 2019/2020:

Gislaved: 7,3 procent (7,9 procent 2018/2019, 8,8 procent 2017/2018)

Gnosjö: 12,5 procent (6,0 procent 2018/2019, 4,8 procent 2017/2018)

Vaggeryd: 4,4 procent (1,9 procent 2018/2019, 4,2 procent 2017/2018)

Värnamo: 6,1 procent (5,8 procent 2018/2019, 4,3 procent 2017/2018)

Fotnot: Siffrorna gäller kommunen där eleven går i skolan, vilket inte behöver vara samma som man är folkbokförd i.