Annons
Vidare till vn.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Så säkra är sommarens väderprognoser

Väderprognosen visar sol, men så fort du lagt ut handduken på stranden så öppnar sig himlen. Känns det bekant? Det finns flera förklaringar till att väderprognoserna inte alltid stämmer.

Ett lågtryck har parkerat ovanför Sverige och sommarvädret lyser med sin frånvaro. Det ostadiga vädret gör det svårt för meteorologerna att förutspå hur vädret kommer att se ut i detalj.

– Just på sommaren är det ofta regnskurarna som spelar oss ett spratt då det är svårt att veta exakt var de hamnar, säger Emelie Karlsson, meteorolog på SMHI.

Stora lokala skillnader gör att övergripande väderprognoser kan stämma, även om det inte känns så för individen.

– Det kan vara så att du får en kraftig skur medan det hos grannen inte regnar alls. På väldigt små avstånd kan det skilja väldigt mycket.

Även temperaturer kan skilja sig åt, men det är främst på vintern som de stora skillnaderna uppstår.

– Det kan skilja 20 grader på en mil i extremfallet, när det är riktigt kallt.

En annan viktig aspekt är tiden. Ju längre fram i tiden, desto osäkrare prognos.

– Ju längre fram i prognosen man kommer desto mer får man gå på den stora trenden. Trenden kan vara säker även om detaljprognosen inte är det. Man kan säga att det blir varmare eller mer regnigt nästa vecka, men man kan inte säga att på torsdag kommer det regna.

Emelie Karlsson tror att de flesta vet att vädret kan variera, även om man inte alltid vill låtsas om att regnet kan komma och förstöra utemiddagen eller kvällsbadet. Men det är också viktigt att all information når fram.

– Det är viktigt att det kommuniceras på ett bra sätt så att användaren förstår innebörden och också i viss mån osäkerheterna som finns, säger Emelie Karlsson.

Fakta: Så görs väderprognoser

På SMHI startar en prognos med nutiden. Hur är utgångsläget? Det som samlas in är saker som lufttryck, vind, temperatur, fuktighet och moln. Observationer tas in från bland annat fartyg, väderballonger och satelliter.

När all data är ihopsamlad sammanställs den i superdatorer. Sedan görs beräkningar med hjälp av olika prognosmodeller som kan skapa prognoser upp till tio dygn fram i tiden. Regionala modeller kan göras två till tre dagar framåt och kan visa mer detaljer.

När all data är färdig ska prognosen finslipas för att bli begriplig och presenteras för allmänheten. Detta görs delvis av datorer och delvis av meteorologer.

Källa: SMHI