Hur upplever ungdomarna att det är att leva i Värnamo kommun? Finns det fritidsaktiviteter? Får de en bra utbildning? Vad finns det för problem? Känner de sig trygga? Mår de bra?

Överrepresenterade

Som en lokal uppföljning av kommunens ungdomspolitik lät man elever i årskurs åtta och årskurs två på gymnasiet delta i en Lupp-undersökning med frågor kring bland annat fritid, trygghet på både fritiden och skolan, hälsa och delaktighet. Det här var första gången Värnamo kommun gjorde en Lupp-undersökning, men tanken är nu att upprepa det om tre år.

Många av svaren förvånade såväl ungdomssamordnaren Sandra Uddeström som politikerna. Representanterna från elevkåren på Finnvedens gymnasium verkade inte lika överraskade. Åtta av tio elever har exempelvis svarat att de mår bra, men när de fick svara på lite mer detaljerade frågor så visade det sig att många känner sig stressade.

– Och tjejer är skyhögt överrepresenterade, konstaterar Sandra Uddeström.

– Stress är ett av de större problemen, men det är oroväckande att så många som 52 procent av tjejerna i årskurs åtta känner sig stressade. Gymnasiet är en sak, men redan under åttan? säger Alina Karlsson, ordförande i elevkåren på Finnvedens gymnasium, Figy.

Ständiga diskussioner

Wilma Sjögren, som också är ledamot i elevkåren på Figy, berättar att de från elevkåren för ständiga diskussioner kring det här med stress. De har bland annat försökt att få igenom att inlämningsuppgifter och redovisningar också ska skrivas in i provkalendern för att lärare ska kunna se vad som är på gång.

– Det känns som att de lyssnar, men sedan rinner det ut i sanden. Vi tas inte seriöst, säger hon.

När det gäller just delaktighet så visar enkäten också att många vill kunna vara med och påverka, men att långtifrån alla vet hur de ska gå till väga. För politikerna blev resultatet en väckarklocka.

– Fyra av tio vet inte hur de kan påverka. Ur demokratisynpunkt är det förvånande många, säger kommunstyrelsens ordförande Hans-Göran Johansson (C).

Måste förbättras

Han menar att det här är en fråga som skolan måste ta på allvar.

– Jag förutsätter att man jobbar med detta. Det här är inte en resursfråga, utan en läroplansfråga, menar han.

– Jag upplever ofta att det råder ett missförstånd mellan grundskolan och gymnasiet. På gymnasiet tror man att man lär ut lokal demokrati på högstadiet, men det gör man inte alltid, säger Sandra Uddeström.

– Det är nästan så att vårt demokratiska samhälle hotas av den frågan, säger Hans-Göran Johansson.

– Vi måste försöka förbättra siffrorna. Hur kan vi få ungdomar att förstå hur de kan påverka? säger oppositionsrådet Azra Muranovic (S).