Annons
Vidare till vn.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Ledare: Skattepengar betalar för luft i Gislaveds äldreomsorg

Med ett nytt hotande underskott är frågan om inte Gislaveds politiker måste överväga att stänga ett särskilt boende, hur tråkigt det än känns.

Socialnämndens ordförande i Gislaved, Inga-Maj Eleholt (C), har helt rätt i att hennes nämnd måste få ordning på ekonomin. Det är också nyktert av henne att konstatera att revisionen annars inte lär bevilja nämnden ansvarsfrihet en gång till. Det är också glädjande att hon fäster stor vikt vid den saken.

Socialnämnden gjorde ett underskott på 23 miljoner 2019 och ännu mer året före dess. Återkommande driftsunderskott är oacceptabelt i kommunal verksamhet. En nämnd har att driva sin verksamhet inom de ramar som fullmäktige har tilldelat. När pengarna inte räcker till allt man vill göra måste man göra mindre eller billigare.

Röda siffror i Gislaveds socialbudget är alltså inget nytt. Den gångna hösten pågick en uppslitande debatt om nedläggningar av särskilda boenden som engagerade stora delar av civilsamhället. Under hårt tryck backade den politiska ledningen och lät alla enheter bli kvar tills vidare.

Däremot genomfördes en stor bantning av socialförvaltningens årsarbetare, som till stor del löstes genom naturliga avgångar, som skulle ge en budget i balans 2020. På nämndens senaste sammanträde kom dock en ny kalldusch.

Nämnden går enligt prognos mot ett underskott på 10 miljoner för helåret. Det drivs till stor del av kostnader för LSS – närmare bestämt köp av platser för funktionshinderomsorg och daglig verksamhet på privata Solbacken i Burseryd.

Det är på området särskilda boenden som åtgärder behövs för att hejda underskottet. Gislaveds kommun har i dagsläget 28 tomma platser på nio boenden. De är för utspridda för att kunna ge någon kostnadsminskning. Ett sådant läge är orimligt – för att inte säga oansvarigt. Det betyder att skattekronor rullar för att betala för luft.

Gislaveds kommun har många tätorter, vilket gör att krav på nära kommunal service finns på många håll. Fler tätorter ger dock inte det större skatteunderlag som krävs för att kunna leverera servicen. Att driva fler men mindre enheter är dyrt och försvårar personalplanering.

De särskilda boenden som var i skottlinjen i höstas var Lugnet i Broaryd och Hagagården i Smålandsstenar. Ett förslag var att flytta de tre avdelningarna på Hagagården till Solbacka (ej att förväxla med Solbacken) i Reftele och Vitsippan i Gislaved för att kunna stänga boendet i Smålandsstenar. Det är sannolikt att förvaltningen kommer att damma av liknande förslag när man ska återkomma till nämnden med möjliga vägval. Troligare är dock att politikerna föredrar att behålla alla boenden men stänga avdelningar.

Samtidigt ska förvaltningen närmare studera kostnaderna för köp av privat funktionshinderomsorg jämfört med platser i egen regi. Kommunen har inget eget LSS-boende i den södra kommundelen. Det är något som bör övervägas om det är orimligt dyrt att köpa externa platser.

En uppenbar möjlighet är förstås att stänga antingen Hagagården eller Lugnet och om möjligt bygga om lokalen till LSS-boende. Förr eller senare kan Gislaveds styrande bli tvungna att fatta ett liknande beslut. Hur obekvämt det än kan bli.