Annons
Vidare till vn.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Ledare: Övervakningskameror kan aldrig ersätta människor i omsorgen

I ett svar till IVO motiverar Gislaveds kommun en låg bemanning med att det finns övervakningskameror. Det är en tanke som aldrig bör tänkas.

Gislaveds kommun har köpt in 70 övervakningskameror som är på väg att installeras i kommunens vård- och omsorgsboenden samt i ordinära boenden som hemtjänsten besöker. Förutsatt att integritet värnas och installationer alltid sker i samråd med alla boende och anhöriga är övervakningskameror inom omsorgen inget dåligt verktyg. De kan hjälpa personalen att prioritera och brukare kan hoppas på att få hjälp snabbare och vid rätt tillfälle.

Kameror ska dock vara ett hjälpmedel för personalen – aldrig något man har i stället för personal. Om kameror sätts upp som kompensation för att man har för få händer ökar inte tryggheten för brukarna.

Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har slagit ned på att Gislaveds kommun har minskat nattbemanningen på boendet Blomstervägen. Kommunen svarar IVO att bemanningen är tillräcklig – bland annat med hänvisning till kamerorna, som alltså inte ens har satts upp ännu.

Att en kommun svarar en myndighet att effekten av personalneddragning ska mildras med att montera kameror är inte värdigt ett land med världens högsta skatter.

Fackliga förhandlingar har nyligen avslutats för att minska socialförvaltningens omfång med 50 årsarbetare. Det är positivt att det till största delen kunde lösas med naturliga avgångar och att man hittat andra funktioner än personal på golvet att banta, men en så kraftig nedbemanning kommer förstås både brukare och personal att märka.

Under hårt tryck utifrån har kommunen bestämt sig för att i nuläget inte lägga ned vare sig Lugnet i Broaryd eller Hagagården i Smålandsstenar. Att driva många mindre enheter är dock kostsamt och gör personalplanering svår. Som ett brev på posten efter beskedet att boendena blir kvar kom nästa besked – biståndsbedömningen för plats på särskilt boende kommer att bli hårdare. Det lär leda till fler tomma platser, som förr eller senare kommer att tvinga fram impopulära beslut om nedläggningar i kransorterna.

Det är inte konstigt att Medborgargruppen och andra i Gislaveds kommun frågar sig vad de egentligen får för sina skattepengar.

Man ska ha förståelse för att Gislaveds kommun befinner sig i en svår situation. Skola och äldreomsorg är de stora budgetposterna i en kommun. Mycket annat finns inte att spara på när kassan sinar.

De senaste veckorna har vi sett en nyttig debatt om kommunernas svåra sits på riksplanet. Oppositionen har pressat regeringen och dess samarbetspartier att skaka fram fem miljarder till kommuner och regioner.

Det som liknats vid ett räddningspaket för välfärden liknar dock inte mycket mer än symbolpolitik när det slängs på alla kommuner med folkmängd som enda bedömningsparameter. Det gör att Jönköpings kommun, som gör ett överskott på 279 miljoner, och Region Jönköpings län, som nosat på miljardöverskott, får 47,8 respektive 52,8 miljoner i tillskott. Gislaved blir stående kvar med sina problem eftersom de 10,2 miljoner staten delar ut snart sagt inte räcker till någonting.

Hade regeringen varit mer mån om att verkligen rädda välfärden hade Gislaveds kommun kanske inte behövt säga att man minskar bemanningen och sätter upp kameror i stället.