I mars 2018 la statsminister Stefan Löfven (S) och dåvarande kulturminister Alice Bah Kuhnke (MP) fram propositionen "En kommunal kulturskola för framtiden – en strategi för de statliga insatserna". Den antogs av riksdagen den 23 maj samma år.

I avsnittet om samverkan mellan kulturskolan och grund- och gymnasieskolan konstateras att fler och fler kommuner beslutat att inte tillåta kulturskoleundervisning under skoltid sedan den nya skollagen trädde i kraft 2010. Därefter står det: "Det är dock upp till varje rektor att besluta om eleverna får lämna den obligatoriska undervisningen för att delta i kulturskolans undervisning".

Trots den glasklara formuleringen gör Skolinspektionen allt för att beröva rektorer det mandatet, med Gislaveds kommun som pilotfall. Kommunen hotades med vite på en halv miljon kronor om man inte upphörde med att låta elever delta i kulturskolans lektioner under skoldagen.

Kulturskolan hade inget annat val än att försöka hitta lektionstid utanför skoltid i stället. På ett år har man tappat 100 elever, vilket Värnamo Nyheter berättade på måndagen.

I Skolverkets riktlinjer för samverkan mellan kulturskola och skola står att det inte är förenligt med skollagen att en elev "generellt och regelbundet tillåts gå ifrån ordinarie undervisning för att delta i en fritidsaktivitet, som exempelvis en individuell undervisning". Det hänvisas till 17:e paragrafen i skollagens sjunde kapitel.

I den paragrafen står att elever "ska delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om eleven inte har giltigt skäl att utebli". Ordet kulturskola nämns vare sig där eller någon annanstans i skollagen. Vad som är giltigt skäl preciseras inte heller.

Tolkningen av lagen är alltså inte helt uppenbar – och dessutom motsägs den uttryckligen av regeringens proposition. Det mejlet borde Skolverket och Skolinspektionen ha fått. Till stöd för sin hållning hänvisar nämligen Skolverket i en fotnot till inspektionsbeslutet från Gislaveds kommun. Det är alltså på väg att bilda norm. Tyvärr ingen positiv sådan.

Det svenska musikundret är ett vedertaget begrepp. SVT:s dokumentärserie "Det svenska popundret" från i höstas skildrade på ett förtjänstfullt sätt hur ett litet land i norr kunnat spotta ur sig artister och låtskrivare som erövrat världens topplistor. Den som skulle hävda att den kommunala kulturskolan saknar betydelse för det skulle inte betraktas som seriös.

Gislaved har sitt eget musikunder. Bland annat har kommunen en aktiv och uppskattad symfoniorkester, vilket inte är någon liten bedrift. Det hade knappast varit möjligt utan det enträgna arbete som den välrenommerade lokala kulturskolan har gjort i årtionden.

I det här fallet är det alltså inte frågan om vilken meningslös förströelse som helst som svenska skattekronor har avlat. Att det är frivilligt att delta i kulturskola är utmärkt, men det måste paras med inkludering. Att inte tillåta undervisning under skoldagen kan särskilt försvåra för barn på landsbygden, som då blir beroende av föräldrarnas möjligheter att skjutsa för att kunna delta.

Regeringen bör sätta ned foten, för just nu ser det ut som att den ena handen inte vet vad den andra gör. Att undergräva kulturskolan lär inte ha varit lagstiftarens avsikt när skollagen antogs.

Relaterat till artikeln