Annons
Vidare till vn.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Ledare: Karlsdals grönyta kan också vara ett allmänintresse

Värnamo kommun kan köra över både sig själv och de boende på Karlsdal för att få bygga bostäder. Vem tänker på översvämningsrisken när staden förtätas?

Om dagen kommer då spaden sätts i jorden på Karlsdals omtalade grönyta så markeras slutet på en flerårig politisk process som kan komma att vinna pris för sin kreativitet, men kanske inte för sin respekt för traditioner som bär stadsplaneringsprocesser.

Diskussionen om det planerade bostadsbygget i stadsdelen började 2017. Motståndet hos de boende i området var kompakt från början. 2018 sa samhällsbyggnadsnämnden också nej till att skicka detaljplaneförslaget, som skulle möjliggöra bygget, på samråd. SD hade vågmästarroll i nämnden och deras ledamot i nämnden var, tvärt emot partiets linje, emot.

Kommunalrådet Gottlieb Granberg (M) föreslog att kommunstyrelsen skulle beordra nämnden att gå vidare med samrådsprocessen ändå – och att planfrågan slutligt skulle avgöras av kommunfullmäktige. Så blev det.

Kritiken har varit massiv under samrådet. Karlsdalsborna vill ha kvar sin grönyta, som bland annat är en uppskattad spontanidrottsplats. Alliansens linje är dock att det samhälleliga intresset att bygga bostäder väger tyngre än grannarnas vilja att bevara grönytan. Eftersom alliansen sedan valet 2018 har egen majoritet i nämnden talar det mesta för att den på onsdag kommer att skicka planförslaget vidare mot fullmäktige. Då har alltså Värnamo kommun inte bara kört över Karlsdalsborna utan också tidigare beslut av sin egen facknämnd.

Det finns ett perspektiv som har saknats. I februari 2020 hotades Värnamo stad återigen av vattenmassor. Lagan steg till oroväckande nivåer och Åbroparken förvandlades till en mindre sjö.

Höga vattenflöden är inget nytt i Värnamo. Minnet från översvämningen 2004 är fortfarande färskt i mångas minne. Värnamo har också pekats ut av MSB som ett av de 18 områden i Sverige där konsekvenserna av stora översvämningar blir allvarligast.

Värnamo kom igång sent med klimatanpassningsåtgärder, men i mitten på 2010-talet byggdes skyddsvallar och pumpstationer. Enligt det statliga utredningsbetänkandet "Vem har ansvaret?" har klimatanpassningsåtgärderna i Värnamo kostat 5,5 miljoner. Det ställs dock bredvid att Arvika och Uddevalla kommuner har satsat över 100 miljoner var, och Göteborgs stad 20 miljarder.

Tvisten om Karlsdal, liksom det nyss uppförda kvarteret Städet på Jochnickstomten, vittnar om att Värnamo kommun inte är främmande för att svara mot bostadsbehovet med att förtäta stadsbebyggelsen på bekostnad av grönytor.

Att förtäta innebär att fler använder samma vägar, kollektivtrafik och gatlyktor. Men vid ett kraftigt skyfall försvinner fördelarna om man har byggt bort grönområdena som annars skulle ha sugit upp vatten. Extremare väder, bland annat kraftiga skyfall, kommer att bli vanligare enligt SMHI. Då drabbas förtätade stadsdelar med hårda ytor värst.

De styrande ser på Karlsdalsfrågan som att ett allmänintresse står mot ett särintresse. Så kan det vara, i det enskilda fallet. Men i ett större perspektiv kan det vara två allmänintressen – att staden ska växa och skyddas mot skyfall.

Förr eller senare måste de intressena ställas mot varandra.