Annons
Vidare till vn.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Ledare: Fler måste bidra till att bevara länets samhällsviktiga flygplats

Om Jönköping Airport ska bli beredskapsflygplats krävs det att flygplatsen kan ha en verksamhet. Fler borde hjälpas åt med det.

Vänsterpartiet i Jönköping vill lägga ned Jönköping Airport. Partiet fick dock inget stöd för sin motion i fullmäktige, eftersom Miljöpartiet inte vill stöta sig med sina koalitionskompisar utan hoppas att saken ska lösa sig ändå.

Flygplatsen gick 27 miljoner back förra året. Under pandemin har passagerartrafiken i princip gått upp i rök och verksamheten blöder. Att tålamodet med att låta kommunkoncernen täcka förlusterna börjar tryta är väntat.

Många regionala flygplatser har haft det svårt länge. Den första att läggas ned i flygskattens och flygskammens tid ser ut att bli Västerås. Det är logiskt med tanke på närheten till Stockholm och Arlanda, men tyder på kort minne då det inte gått många år sedan italienskt brandflyg behövde flygplatsen för att släcka de stora skogsbränderna i Västmanland.

Att se på regionala flygplatser som blott krisande affärsrörelser är för enögt. Ett nytt bevis på det kom under onsdagen.

Trafikverket har utrett behovet av beredskapsflygplatser och kommit fram till att dagens tio inte räcker. Verket föreslår att utse nio till, varav en är Jönköping Airport.

Att vara beredskapsflygplats innebär att ingå avtal med staten om att flygplatsen dygnet runt ska vara tillgänglig för samhällsviktigt flyg. Den klart största delen är ambulansflyg, men det handlar också om försvaret, polisen, MSB, Kustbevakningen och Sjöfartsverket. Staten ersätter flygplatsen för beredskap när den är stängd. Inom en timme ska flygplatsen kunna skicka ut personal för att ta hand om flyg.

Trafikverket föreslår också att statens finansiering av flygplatsberedskap ska ökas från dagens 9,5 till 50 miljoner. Det är alltså pengar som Jönköpings flygplats enligt förslaget skulle få del av, men det löser inte verksamhetens lönsamhetsproblem.

Ersättningen får inte användas till något annat än beredskapen. Det skulle strida mot EU:s regler för statligt stöd.

Staten vill alltså ingå avtal om samhällsviktig verksamhet med enskilda aktörer. Staten bör då rimligen ta ansvar för att dessa aktörer alls ska kunna vara operativa genom att höja de driftsbidrag som fördelas via kommuner, regioner och länsstyrelser. Jönköping Airport fick 2,3 miljoner förra året.

Trafikverket konstaterar i sin utredning att människoliv skulle ha förlorats om inte flygplatser utanför beredskapssystemet skulle ha ställt upp. Dessutom sker omkring 90 procent av ambulansflygningarna på beredskapsflygplatserna när de ändå håller öppet på egen bekostnad.

Operativa landningsbanor är samhällskritisk infrastruktur. Att samtidigt använda flygplatserna för kommersiellt flyg är att helt enkelt utnyttja resurserna smart.

Fler än staten borde dock göra en insats. Jönköping airports betydelse för näringsliv och tillväxt i hela länet torde vara odiskutabel. Det inser man förmodligen inte bara i Jönköpings stadshus utan också i kommuner som Eksjö, Nässjö, Gnosjö och Gislaved. Om regionen gick in som delägare, likt Region Kalmar har gjort, vore det också logiskt och välkommet.

Fler borde bidra till att upprätthålla det tillväxtdrivande och samhällskritiska regionala flyget.