Signalen av en bilbrand är stark. Öppna lågor skrämmer och kittlar. Räddningstjänsten kommer. Polisen kommer. Medierna skriver. Det blir ståhej och uppmärksamhet. Brotten är svåra för polisen att utreda eftersom bevisen brinner upp. Det gör bilbränder till ett lämpligt brott att ta till i demonstrativt syfte. Och sådana demonstrationer gör man klokt i att ta på största allvar.

John Östh, docent vid kulturgeografiska institutionen vid Uppsala universitet, är Sveriges ledande forskare på området bilbränder och den som medier brukar intervjua när det börjar brinna mer än vanligt.

Enligt hans och andras forskning finns det starka kopplingar mellan anlagda bilbränder och utanförskapsområden. Det saknas påvisade kopplingar till etnicitet och kultur. I stället är arbetslöshet och utanförskap avgörande faktorer. I regel saknas mer sofistikerade syften bakom bränderna än att kanalisera frustration och missnöje.

Bilbränderna anläggs oftast i de områden där gärningsmännen själva bor. Det tros höra ihop med utanförskapet och isoleringen från övriga samhället – de rör sig sällan utanför området över huvud taget.

Alla bilbränder i Gislaved den senaste tiden har inträffat i eller i anslutning till bostadsområdet Trasten. Området är inte utpekat av polisen som särskilt utsatt. Dock har Trasten under lång tid stuckit upp som en oroshärd med jämna mellanrum, åtminstone sedan det i början av 00-talet fick uppmärksamhet som det område i länet som hade högst ungdomsbrottslighet.

2016 visade en trygghetsundersökning att många Gislavedsbor kände otrygghet kopplad till Trasten. Detta efter en incident samma år då en polisman skadats efter att ett ungdomsgäng angripit poliser under utryckning genom att kasta sten. Den gångna helgens händelse var alltså inte första gången poliser i tjänst angreps på Trasten.

Nu ska polisen öka sin närvaro vid Trasten, efter att ett möte hållits mellan kommun, polis, bostadsbolag och nyckelpersoner i området. Det är symtomatiskt att mötet kom till på initiativ av goda krafter som lever och verkar på Trasten – och frågan är om reaktionen kommer i tid. Områdets bakgrund och det rådande läget gör bränderna till en signal som inte går att missförstå.

Ungdomar i 16–19-årsåldern har varit hänvisade till hemmet ända sedan gymnasierna övergick till distansundervisning för över två månader sedan. I sommar kommer mycket färre än normalt att resa till andra delar av Sverige eller till sina hemländer för att besöka släkt och vänner.

Nyhetsbyrån TT rapporterade tidigare i veckan om att kommuner med särskilt utsatta områden rustar sig för ett sommarlov som kommer att bli extra oroligt på grund av den minskande rörlighet som pandemin för med sig. För fler ungdomar än vanligt kommer det att bli på gatorna. Åtgärderna handlar bland annat om fler poliser och fältassistenter på platser där ungdomar hänger, utökad sommarskola och extra stöd till föreningar som ordnar sommaraktiviteter.

Har Gislaveds kommun och den lokala polisen den beredskapen?