Annons
Vidare till vn.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Hanna Källqvist: Hur kunde läsk bli lika lättantändlig som bensin?

Artikel 18 av 22
Indragna läsken på äldreboenden i Gislaved
Visa alla artiklar

När VN:s reporter Johan Wallesjö skulle intervjua Gislaveds kommuns nya kostchef, hade han noterat beslutet om nya riktlinjer för serveringen av måltidsdrycker på kommunens äldreboenden. Han frågade varför och kostchefen förklarade vad som låg bakom beslutet. Läsk är onyttigt och onödigt, och skulle bara serveras vid festliga tillfällen.

Drygt två veckor senare är beslutet och dess konsekvenser, på sociala medier kallat läskgate, känt över hela landet. Den indragna läsken blev en symbol för förmynderi av de gamla. Kostchefen blev hatobjekt på sociala medier. Redaktionen har har rensat bland närmare tusen kommentarer till tidningens artiklar på VN:s facebooksida.

Hur blev det såhär?

När Johan Wallesjö hade skrivit klart sin intervju med kostchefen tyckte jag att det var en helt okej kommunal nyhet. Inget scoop kanske, men helt i linje med vårt uppdrag som lokaltidning att bevaka den kommunala verksamheten. Redan dagen efter blev jag varse om att jag underskattat sprängkraften i texten. Grovt.

Reaktionerna var många och ganska högljudda i kommentarsfälten på VN:s Facebook – så Johan Wallesjö skrev en artikel till om just detta. Han intervjuade en boende på Mariagården som visserligen inte drack läsk, men som reagerade starkt emot att ”någon annan ska bestämma vad jag ska dricka”, och påpekade att de boende faktiskt betalar 3 900 kronor i månaden för måltiderna. Anhöriga reagerade i samma artikel på vad de såg som förmynderi, över människor som vid sin ålder har rätt att dricka precis vad de vill till maten.

Senare samma dag rapporterar P4 Jönköping att Gislaveds kommun har beslutat att ”dra in läsken på sina äldreboenden”, och pratar med samma man (som fortfarande inte dricker läsk). En som lyssnar på radion är en handlare från Eksjö som reagerar starkt. På fredagen, fem dagar efter att den första texten om läsken publicerats i VN, ringer kollegan på Smålands-Tidningen i Eksjö och berättar att samme handlare är på väg mot Gislaved med inte mindre än 480 liter läsk åt de äldre.

Här börjar en slags cirkus i realtid. Kommunen kan inte ta emot läsken med hänvisning till en policy för gåvor, och i en intervju med P4 säger kostchefen att hon förutsätter att den har slängts. Här blir också läsken i Gislaved en riksangelägenhet. Kvällstidningarna plockar upp nyheten, och i Aftonbladet skriver man om “läskförbud” och att den söta drycken ”bannlysts”. På Twitter går åsiktsvågorna höga. Någon tar en bild på sin cola zero och konstaterar: ”Tur att jag inte bor på äldreboende i Gislaved. Då hade någon kommit och ryckt glaset ur handen på mig”.

Det är ju helt enkelt inte sant. Det finns inte och kommer inte bli något läskförbud - även efter att beslutet om måltidsdryck gått igenom kommer de boende kunna köpa sin läsk i cafeterian eller få den inhandlad och levererad via en snäll släkting eller vän. Men dricka läsk, det får man.

Den detaljen verkar dock försvinna i takt med att åsiktsstormen tilltar och uppnår orkanstyrka. Kommunala tjänstemän och politiker får motta hat och hot, även efter att det visat sig att läsken inte alls är slängd utan finns i ett förråd. Efter stor vånda och flera turer bestäms det till slut att den ska delas ut till de boende.

Att medborgare engagerar sig i kommunala beslut är i grunden bra, och en debatt är ett tecken på en sund demokrati. Debatter brukar dock bli bäst när de är grundade i fakta, och i den storm som skapades kring “läskgate” blåste många av dem bort. Det går att säga mycket om hanteringen av det här ärendet från kommunens sida och visst ska det finnas utrymme för kritik. Men för mig blir de här veckorna också en påminnelse om källkritikens första regel. Låter det för bra för att vara sant? Då är det förmodligen inte det.

Hanna Källqvist är nyhetsredaktör på Värnamo Nyheter.