Annons
Vidare till vn.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Gustav Juntti: Vem jobbar för vem i Vaggeryds kommun?

Vaggeryds kommun ska erbjuda heltid till alla. Vem tjänar mest på den idén?

I Vaggeryd bråkar Kenth Williamsson (S) på femklövern och kommunalrådet Gert Jonsson (M) om kommunens personalpolitik (JP/VN, 13/1). S vill att fler kommunalanställda ska få rätt till heltid, vilket M är enigt i. För att förstå hur fel de kan ha behövs dock en teoretisk överblick.

Ett av de mest grundläggande antaganden om politiker är att de gör något för andra utan tanke på sig själv. Det stämmer inte riktigt. På en väsentlig punkt är svenska kommunpolitiker inte särskilt olika människorna de företräder eller vill hjälpa: de är sig själva oavsett position.

Det är måhända inget revolutionerande påstående i dag. Men fram till 60-talet antog statsvetare och stora delar av samhället att personer agerade på ett sätt privat och på ett helt annorlunda sätt när de trädde in i politiken.

Forskare som James Buchanan och Gordon Tullock menade att det var fel att anta att människor skulle vara schizofrena och ha olika personligheter beroende på om de var folkvalda eller icke. Snarare är det rimligt att anta att offentligt beslutsfattande, den akademiska disciplin de grundade på 60-talet, är en produkt av människors motiv.

Buchanan kallade det för politik utan romantik. Människor är rationella, har egna mål de vill nå, de gör sådant som är bäst för dem och inte bara bra nog, samt att de använder den information som står till buds. Målen behöver inte gynna befolkningen eller samhället utan uppstår utifrån de motiv som en tjänst eller position har, som att bli omtyckt eller omvald.

Med det synsättet blir Williamssons önskan om heltid i Vaggeryd mindre romantisk och direkt konstig. Våren 2016 välkomnade han resultaten från medarbetarenkäten, i vilken fler än 2013 sade sig vara nöjda med kommunen som arbetsgivare. Sedan dess har inte mycket hänt i frågan om heltid, så nu vill Williamsson se utredningar och siffror. Men om fler är nöjda, varför behöver något ändras?

Våren 2019 presenterade fackförbundet LO statistik över orsaker till deltidsarbete, som främst inkluderar kvinnor. Ungefär var sjunde kvinna i arbetaryrken jobbar deltid för att heltidsjobb inte finns eller går att få. Det tyder på att en grupp vill arbeta mer.

Men statistiken visar att betydligt fler arbetar deltid för att de studerar, vårdar ett barn, tar hand om en egen sjukdom eller framförallt på grund av arbetets fysiska och psykiska belastning. Och inom tjänstemannayrken är det mer än dubbelt så många kvinnor som väljer deltid för vård av barn som för att de inte får heltidstjänster. Det finns alltså en ganska stor grupp kvinnor som tycks ha kommit fram till att deltid passar deras livssituation.

Williamsson, Jonsson och femklövern måste besvara varför Vaggeryd skulle vara annorlunda. Och de måste svara på frågan om de som ska utföra arbetet har lust att lägga mer tid på sitt jobb än de gör i dag. Att driva igenom heltidspolitiken kan annars leda till att fler nödvändiga händer inom välfärden försvinner.

Visserligen har sjukfrånvaron i kommunen sjunkit, men man nådde 2018 inte det uppsatta målet. Det väcker en fråga som S och övriga vänstern på nationell nivå tidigare har lyft gentemot borgerlig arbetsmarknadspolitik: Blir sjuktalen bättre av att vissa ska arbeta mer? Om inte måste kommunen kanske ta in vikarier eller deltidsanställda för att täcka bortfallet, vilket vore en absurd konsekvens av heltidsambitionerna.

Att styra arbetstid är svårt. Att låta politiker och tjänstemän göra det kan därför vara dumt. I stället kan personalen betros med att planera och organisera sin arbetstid. I Västerviks kommun infördes inom hemtjänsten konceptet ”Fri tid” år 2017.

Personalen får ta den tid som behövs för att hjälpa de äldre. Oftast behövdes bara hälften av den beslutade tiden eftersom besluten inte följde behoven, enligt enhetschef Emma Säfström (DS, 13/12-19). Fri tid minskade kostnaderna, stressen och konflikterna med biståndshandläggare. Tänk vad som kan ske när byråkrater släpper taget.

Den politiskt drivna samhällsvisionen om rätt till heltid kan bli något som tar en någorlunda stor grupp kvinnors önskan och säger att detta ska vara standard för så många fler av välfärdens hårt slitande. Det är fräckt. Så utred för all del fördelar och nackdelar med heltidstjänster. Men vem är det egentligen förslaget ska tillfredsställa, och vem arbetar för vem i Vaggeryd?