Annons
Vidare till vn.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Fördubblade suicidlarm i Gislaved/Gnosjö

Utryckningslarmen vid suicidförsök har ökat dramatiskt i regionen. Under förra året fick räddningstjänsten i Gislaved/Gnosjö – precis som kollegorna i Värnamo – åka ut på mer än dubbelt så många suicidlarm jämfört med föregående år. Nu betonar föreningen Mind som driver telefonstödet Självmordslinjen vikten av kommunal suicidprevention.

Nyligen kunde tidningen berätta att räddningstjänsten i Värnamo under 2019 åkt ut på 27 larm i samband med suicidförsök – en ökning med mer än det dubbla mot 2018. Nu visar det sig att räddningstjänsten i Gislaved/Gnosjö har noterat samma dramatiska ökning. 2018 åkte man ut på 12 sådana larm. Det gångna året steg siffran till 27 suicidlarm.

– Det är en mycket oroande ökning. Det är troligt att det är här räddningstjänst tillsammans med ambulansen och polisen räddat liv, säger räddningschef Johan Nilsson.

Han kan inte svara på vad ökningen kan tänkas bero på. Han säger dock att det i något fall kan handla om flera larm till en och samma adress. Ofta sker utryckningarna på fredagar eller lördagar. Hur många suicidförsök som har kunnat avstyras på grund av räddningstjänst, ambulans och polis, vet Johan Nilsson inte.

Det var först för närmare tio år sedan som inte längre enbart polis och ambulans får larm när ett samtal om suicidförsök kommer in till SOS, utan även räddningstjänsten. Att det på kort tid handlar om en stor ökning för Gislaved/Gnosjö bekräftar en jämförelse med statistiken för 2017, då antalet larm var 16.

I början av 2019 lämnade den socialdemokratiska gruppen i Gislaveds kommunfullmäktige en motion om att kommunen ska göra en kartläggning av suicidproblematiken, och att kommunen tillsammans med övriga kommuner i Finnveden tar fram en strategi eller handlingsplan för hur man ska kunna minska antalet suicid och suicidförsök. Motionärerna menar att om suicid eller försök till suicid ska minska radikalt, krävs att varje kommun tar frågan på största allvar. Ett yttrande väntas närmast från socialnämnden, innan kommunstyrelsen åter ska ta upp frågan.

Johanna Nordin är verksamhetsansvarig för stödlinjerna inom den ideella föreningen Mind, som bland annat driver stödverksamheten Självmordslinjen. Föreningens mål är att förebygga psykisk ohälsa genom att erbjuda medmänskligt stöd, sprida kunskap och bilda opinion. Deras statistik för 2019 är inte klar, men Johanna Nordin betonar vikten av kommunala suicidpreventionsplaner.

– Vi har sett att särskilda planer i kommunerna kan vara till stor hjälp. Det finns en ökad medvetenhet om vikten av att utbilda personal inom socialtjänst, sjukvård och skola, och driva ett aktivt arbete där man bor. Då är det också lättare att upptäcka självmordsrisk i tid.

Om det finns ett konkret dokument att hålla sig till, kan det enligt Johanna Nordin i förlängningen leda till en större öppenhet när det gäller frågor om suicid och suicidförsök.

– Vi vet att kunskaper saknas på många håll, och det finns mycket att göra lokalt genom att jobba mer strukturerat, följa upp självmordsförsök och inte släppa de här människorna. Om man varit inne på sjukhus efter ett försök kanske man bara vill komma därifrån för att man skäms så mycket för det som hänt, men om någon sedan följer upp personen lokalt enligt en strukturerad plan blir det annorlunda, och risken för fler försök minskar.