Annons
Vidare till vn.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Sveriges strategi inte ekonomiskt framgångsrik

Som tack för alla år av skatteinbetalningar ges Sveriges enskilda företagare kalla handen. Det lär inte öka tilltron till systemet, skriver tekn. dr. Nima Sanandaji och Erik Sjölander, näringspolitisk talesperson Småföretagarnas Riksförbund.

Tyvärr står det i dag klart att Sverige hanterat coronakrisen sämre än grannländerna, med högre dödstal och smittspridning som följd. Rent ekonomiskt förefaller inte heller den svenska strategin vara speciellt framgångsrik.

Ekonomin har bromsat in nästan i nivå med omvärlden och när nu en del länder börjar öppna upp sitter Sverige kvar i ett låst läge. Sverige har också uppvisat en passivitet när det gäller att stötta näringslivet, framförallt de mindre företagen.

Systemet med korttidspermittering i Sverige motsvaras av lönestöd eller permittering i våra grannländer, vilka överlag har mera generösa program.

En viktig skillnad är att enskilda näringsidkare inte får stöd att klara sin egen lönekostnad i Sverige, till skillnad mot vad som är fallet i Tyskland, Nederländerna, Estland, Lettland, Litauen, Danmark och Norge där stöd omfattar även denna grupp.

I Tyskland finns stöd för småföretagare på mellan 9 000 och 15 000 euro. I Nederländerna kan egenföretagare ansöka om ett särskilt stöd, Tozo. Det kan uppgå som mest till 1 500 euro per månad och kompletteras med ett lån på drygt 10 000 euro. I Danmark kan egenföretagare ersättas med hela eller nära hela intäktsförlusten.

Redan i april hade Danmarks regering satsat 2,6 procent av landets BNP på företagsstöd. I Norge var nivån 3,2 procent, jämfört med enbart 1,3 procent i Sverige.

Grannländernas system har framförallt varit mera inkluderande för de minsta företagen. Det innebär mindre personligt lidande för de som drabbats, och bidrar till stärkt tilltro till samhällets förmåga att hjälpa i en tid av nöd.

Som tack för alla års skatteinbetalningar erbjuds Sveriges enskilda företagare å andra sidan kalla handen. Det lär inte öka tilltron till systemet och framtida vilja att starta och driva företag.

I Sverige har finansministern sett krisen som tillfälle att öka statligt ägande av näringslivet. Nya regler har införts på den nyligen öppnade marknaden för online-spel om pengar, så att företagen med svensk licens fått drivkrafter att lämna landet.

Platspåseskatten har införts, och regeringen planerar nu för omvänd moms vid försäljning av bland annat mobiltelefoner och bärbara datorer – vilket beräknas införa 0,5 miljarder kronor mer i skatt och kosta näringslivet 8 miljarder i ökad administrativ börda.

Diskussion pågår om återinförd statlig fastighetsskatt samt höjd skatt på kapitalförsäkringar och investeringssparkonton. Näringslivet tyngs ned av nya regler och skatter, istället för att få ökad frihet att klara krisen.

I rapporten ”Så kan företagsdöd begränsas under Coronakrisen” redovisar Småföretagarnas Riksförbund förslag till åtgärder för att fler företag ska kunna överleva pandemins verkningar.

Den ekonomiska krisen är djup och behöver mötas med förbättrade villkor för landets företagare, inte en passivitet att hjälpa de enskilda näringsidkarna kombinerat med ett politiskt driv att tynga företagare med nya skatter och regelverk.

Nima Sanandaji

teknologie doktor, utredare

Erik Sjölander

näringspolitisk talesperson, Småföretagarnas Riksförbund

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel