Kommunerna och länsstyrelsen pratar nu med aktörer inom livsmedel och drivmedel för att lösa detta.

Livsmedel i reservförrådet för en person i en vecka

Kött- och fiskkonserver, 1000 g

Grönsakskonserver, 2000 g

Ris eller pasta, 500 g

Po..

Livsmedel i reservförrådet för en person i en vecka

Kött- och fiskkonserver, 1000 g

Grönsakskonserver, 2000 g

Ris eller pasta, 500 g

Potatismospulver, 500 g

Torkade bönor och linser (kan även groddas), 500 g

Gryn, flingor, (vetemjöl), 500 g

Hårt bröd, skorpor och kex, 1000 g

Smör, margarin, 500 g

Soppor (pulver/burk), 500 g

Torrmjölk, 500 g

Saft eller juice, ca 3 liter färdig

Källa: Civilförsvarsförbundet

– Vi har blivit mer sårbara efter kalla kriget. Det kan bli tal om att bygga upp beredskapslager igen, säger Fredric Jonsson, beredskapsdirektör vid länsstyrelsen i Jönköpings län.

I början av 1990-talet fanns det 200 livsmedelslager utspridda över hela landet.

Det var statliga lager som hade byggts upp under kalla kriget, från 1945 till 1991. Man hade även råvarulager med bensin, läkemedel och olja.

Men när kalla kriget tog slut monterades de här beredskapslagren ner. Det finns inga kvar. Istället är det butikerna som fungerar som lager när det gäller livsmedel och det lär inte räcka långt.

Mat för en vecka

Idag skulle Sverige klara matförsörjningen i högst en vecka om vi dras in i ett krig eller utsättas för en nätattack och all elektricitet slås ut.

Det menar frivilliga försvarsorganisationen Civilförsvarsförbundet.

– En militär konflikt i vårt närområde idag skulle kunna stoppa inflödet av livsmedel och bränsle till Sverige. Allt sker just in time idag med livsmedel, det finns inga beredskapslager, förklarar Fredric Jonsson, beredskapsdirektör vid länsstyrelsen i Jönköpings län.

– Därför är vi mer sårbara. Vi har inte alls samma beredskap när det gäller vatten, el och livsmedel som under kalla kriget. Men nu har vi börjat titta på hur vi kan bygga upp det civila försvaret igen.

LÄS MER: "Vår beredskap är god"

Annons

Fredric Jonsson berättar att det kan bli tal om att skapa beredskapsplager igen i Värnamo och andra kommuner.

– Det går inte utesluta att vi har beredskapslager för vissa varor i en framtid, förklarar Fredric Jonsson och fortsätter:

– Vi på länsstyrelsen i Jönköpings län och kommunerna i länet för samtal med aktörer inom livsmedel och drivmedel om hur vi ska säkra de här samhällsviktiga funktionerna, säger Fredric Jonsson.

Inget är klart än och han vill inte berätta vilka aktörer det handlar om.

Osäkert omvärldsläge

När Värnamo Nyheter nådde Fredric Jonsson på telefon i tisdags var han på konferens i Karlskrona.

Han var där i sällskap med representanter från länsstyrelserna i Kronoberg, Kalmar, Skåne, Halland, Västra Götaland och Blekinge.

De träffades för att prata om just krisberedskap och det civila försvaret. Så ämnet är brinnande aktuellt.

– Vi befinner oss i ett osäkert omvärldsläge, det finns ett hot från främmande makt och det är en ny verklighet som kanske är svår för vissa att ta till sig, konstaterar Fredric Jonsson.

Tanken är att totalförsvaret, där det militära och det civila försvaret ingår, ska byggas upp igen i samarbete med kommunerna och länsstyrelserna.

I varje kommun ska det finnas en beredskapssamordnare. I Värnamo kommun finns en sådan deltidstjänst.

– I totalförsvaret ska kommunerna få en viktig roll. Det viktigaste blir att de kan säkra de samhällsviktiga funktionerna så att de fungerar även i krissituationer och i väpnade konflikter.

– Kommunerna ska också få mer specifika uppgifter. Men det är inte klart vad de ska bestå av än och kommunerna avvaktar de förhandlingar som ska ske först med SKL, kommunerna ska ju få ersättning från staten för det här, säger Fredric Jonsson.

Mat