Sveriges kommuner måste bli bättre rustade för att möta krigshot och andra krisartade situationer.

Krisberedskapsvecka

Myndigheten för samhällsskydd, MSB, ordnade för första gången en krisberedskapsvecka 8-14..

Krisberedskapsvecka

Myndigheten för samhällsskydd, MSB, ordnade för första gången en krisberedskapsvecka 8-14 maj 2017, en kampanj tillsammans med kommunerna.

Krisberedskapsveckan ska bli en återkommande satsning. Värnamo kommun deltog inte i år.

Fokuset låg på vad människor själva kan göra och bidra med vid allvarliga samhällsstörningar.

Vid en samhällskris är välinformerade och engagerade invånare en viktig tillgång, slår MSB fast.

Man vill underlätta framför allt för kommunerna när det gäller att kommunicera och väcka invånarnas engagemang för vår gemensamma säkerhet och beredskap.

Källa: Myndigheten för samhällsskydd, MSB

Det skrev Myndigheten för samhällsberedskap, MSB, i ett officiellt brev till Sveriges samtliga kommuner i december förra året.

Värnamo Nyheter undersöker därför om kommunen verkligen är rustad för kriser och krigshot. Hur är det med skyddsrummen i stadshuset, till exempel.

Jo, det finns två stycken i stadshusets källare med plats för runt 200 personer totalt. De är tänkta för de anställda i Stadshuset i första hand, och för besökare.

Förråd i fredstid

Men de är inte i funktionsdugligt skick nu, meddelas det.

De används som förråd i fredstid, men vid ett krigshot ska de utrymmas inom 24 timmar för att kunna användas som skyddsrum.

– Jag vet faktiskt inte var skyddsrummen ligger i stadshuset, medger kommunchefen Ulf Svensson först när VN ringer honom.

Riskbilder i Värnamo kommun

Värnamo kommun har identifierat ett antal scenarion i sin risk- och säkerhetsanalys som skul..

Riskbilder i Värnamo kommun

Värnamo kommun har identifierat ett antal scenarion i sin risk- och säkerhetsanalys som skulle kunna leda till en samhällsstörning eller en extraordinär händelse.

Man har tagit hänsyn till händelser som inträffat i kommunen eller i närområdet och till den omvärldsbevakning som sker inom krisberedskapsområdet.

Storm – Vägarna är svårframkomliga i hela kommunen och det är el- och telebortfall på landsbygden på grund av snöstorm.

Översvämning av Lagan och övriga vattendrag och sjöar, samt skyfall över tätort - Under en veckas tid är det mycket högt vattenstånd alternativt att en stor mängd regn faller över kommunen under några timmar.

Värmebölja - Ett kraftigt högtryck skapar höga temperaturer flera dagar i följd.

Pandemi - En pandemisk influensa orsakar kommunen ett personalbortfall på 15 procent i 6-8 veckor, och ett bortfall på 50 procent under vecka 2 och 3 av influensaperioden.

Social oro - Det är oroligt i stadskärnan med vandalisering, bråk mellan grupperingar och demonstrationer.

Hot och våld mot personer inom kommunens verksamhet - Personal inom kommunens verksamhet utsätts för hot respektive våld.

Pågående dödligt våld - En eller flera ur personalen dödas och eventuellt flera skadas.

Längre elavbrott - Under en veckas tid står hela Värnamo utan elenergi från energibolagen.

Längre teleavbrott – Under en veckas tid har kommunen inte tillgång till fasta eller mobila telefonnät.

Bortfall av datorstöld - Under en veckas tid har kommunens verksamheter inte tillgång till datastöd.

Kontaminerat dricksvatten - Under en veckas tid har kommunens verksamheter inte tillgång till ordinarie vattenförsörjning.

Källa: Krisberedskap, Värnamo kommun

När VN sedan besöker Stadshuset dagen efter har Ulf Svensson tagit reda på var skyddsrummen finns.

Kenneth Hansson, som är fastighetsskötare, öppnar för oss och vi tar en titt på ett av de två gamla skyddsrummen som byggdes på 60-talet.

Det ligger under receptionen och där förvaras bland annat en hel del kartonger och en julgran i plast.

– Skyddsrummen kom till under kalla kriget. Jag är inte så säker på att de har samma funktion i ett krig idag som när de byggdes. Och skyddsrummen har inte varit med alls i diskussionen om krisberedskapen i kommunen, förklarar Ulf Svensson.

Hur god är beredskapen egentligen?

Enligt Ulf Svensson behöver inte medborgarna i Värnamo kommun vara oroliga med tanke på eventuella kriser.

– Vår beredskap är god, säger Ulf Svensson.

Han använder samma ord som Sveriges dåvarande statsminister Per Albin Hansson gjorde i ett berömt radiotal till nationen den 27 augusti 1939.

Andra världskriget stod inför dörren, det bröt ut den 1 september 1939. Per Albin Hansson ville lugna det svenska folket, men den svenska militära beredskapen var egentligen inte alls god. Den var usel.

Annons

Frågan är hur det är med beredskapen för krigshot i kommunerna idag. Enligt Myndigheten för samhällsberedskap är den inte bra, varken hos kommunerna eller de enskilda medborgarna.

Bara en av tio medborgare i Sverige är redo för en kris och har gjort förberedelser som de tycker sig behöva för att klara den.

Det var därför som MSB gick ut med krav på bättre krigsberedskap på kommunal nivå, skriver Svenska Dagbladet.

Kommunerna anses vara förberedda och väl rustade för kriser i fredstid, men inte för krig.

– Det som är nytt är att säkerhetssituationen i vårt närområde har försämrats och att vi därför måste förbereda oss när det gäller krigs- och konflikthot. Denna strategi är inte ny, vi använde den under kalla kriget och kommer nu att stärka samordningen gällande civilförsvaret, säger Magnus Dyberg-Ek, verksamhetssamordnare vid MSB, till SvD.

Osannolikt med krig

MSB anser att kommunerna måste bli bättre på operativt tempo, beslutsfattande, informationsdelning, kriskommunikation, flexibilitet, robusthet och att hantera hemliga uppgifter.

Ulf Svensson känner att han har svårt att uttala sig om Värnamo kommun har en beredskap som är god nog för att hantera en krigssituation.

– Jag kan inte säga att vi har en beredskap för ett krig eller för terrorhot i Värnamo kommun. Det känns väldigt osannolikt idag att kriget skulle komma till Värnamo eller att vi blir mål för en terrorattack, jag tänker att det i så fall blir en process där vi hinner förbereda oss om det blir krig. Men jag är mycket mer orolig för väderrelaterade kriser, berättar han.

Han försäkrar dock att krisberedskapen i övrigt är utmärkt i Värnamo kommun.

– Jag känner mig trygg tack vare att det finns en god planering för hur vi ska agera vid större händelser som social oro, skolskjutningar, datahaverier, översvämningar, torka och vattenbrist, stora strömavbrott eller stormar. Vi har övat på den typen av scenarier och vi har en bra dokumentation att falla tillbaks på, tycker han.

Social oro kan till exempel handla om spontana demonstrationer vid politiska möten eller näthat som eskalerar till rena upplopp.

– Det kan vara en liten gnista som tänds och som leder till större händelser. Det gäller att vara uppmärksam på det och identifiera riskbilderna, men vi ser inga tecken på social oro idag i Värnamo, klargör Ulf Svensson.

Gick upp i stabsläge

Värnamo kommuns krisberedskap har testats rejält vid några tillfällen. Stormen Gudrun, översvämningarna i Lagan och flyktingsituationen för något år sedan är tre sådana tillfällen.

– Vi har testat organisationen i skarpt läge och vi har fungerat bra då. Som när vi fick veta av Migrationsverket att vi skulle ta emot 100 flyktingar som skulle komma med buss och vi fick 24 timmar på oss att ordna evakueringsboende. Då gick vi upp i stabsläge, säger Ulf Svensson.

Vid större kriser och extraordinära händelser finns det en organisation som träder i kraft i kommunen.

Högst upp i hierarkin är kommunfullmäktige och under den finns kommunstyrelsen och en krisledningsnämnd.

Sedan följer kommunens ledningsgrupp, där Ulf Svensson ingår, och en krisledningsstab med tre stabschefer bestående av räddningschefen Conny Eskilsson, kulturchefen Lars Alkner och den strategiske utvecklingschefen Stina Gof.

– Vid en större kris samlas staben i kommunstyrelsens sal i stadshuset och i räddningstjänstens gymnastiksal, och det skulle vi göra även vid en riktigt stor kris som ett krig, säger Ulf Svensson.

Om krisen kommer - detta ska man hemma

Vid en större samhällskris räcker inte resurserna till alla drabbade samtidigt och de mest ..

Om krisen kommer - detta ska man hemma

Vid en större samhällskris räcker inte resurserna till alla drabbade samtidigt och de mest utsatta kommer att prioriteras.

Detta bör man därför ha hemma:

– Fotogenlampa och bränsle, till exempel lampolja eller fotogen

– Extra element eller värmare som exempelvis drivs med fotogen.

– Sovsäck, filtar och varma kläder

– Tändstickor

– Stearin- och värmeljus

– Ficklampa med extra batterier

– Dunkar att hämta vatten i

– Husapotek med det viktigaste, till exempel plåster, kompresser, tejp och sårtvätt.

– Radio med vev eller solceller eller tillgång till bilradio

– Vevladdare till mobilen

– Hygienartiklar som fungerar utan vatten, till exempel tvättlappar

– Campingkök och bränsle, exempelvis T-röd för spritkök

– Mat som klarar rumstemperatur (ris, pasta, bulgur, nötter, choklad)

– Kontanter

– Papperslista med nummer till anhöriga, grannar, kommunen, räddningstjänsten, elleverantören och sjukvården.

Källa: Myndigheten för samhällsberedskap, MSB

Krisledningsorganisation i Värnamo kommun

1. Kommunfullmäktige

2. KS/Krisledningsnämnd

3. Kommunens ledningsgrupp Krisledning..

Krisledningsorganisation i Värnamo kommun

1. Kommunfullmäktige

2. KS/Krisledningsnämnd

3. Kommunens ledningsgrupp Krisledningsstab

4. Förvaltningar och Andra aktörer

kommunala bolag

Källa: Värnamo kommun

Krisledningsstab i Värnamo kommun

Stabschef

Informationsfunktion Analysfunktion Lägesfunktion

Funktioner efter behov ..

Krisledningsstab i Värnamo kommun

Stabschef

Informationsfunktion Analysfunktion Lägesfunktion

Funktioner efter behov och omfattning

Dokumentations- Servicefunktion Sambandsfunktion Operativ funktion

funktion

Källa: Värnamo kommun