Fotboll | Plötsligt bara stod han där. Som från ingenstans.

Visst hade han närmat sig idrottsplatsen förut, men då bara för att titta, lyssna och begrunda.

Fyra snabba:

VM-guld med Gambia eller serieseger med BIK?

– Jag vet att så länge jag spelar här så komme..

Fyra snabba:

VM-guld med Gambia eller serieseger med BIK?

– Jag vet att så länge jag spelar här så kommer vi att vinna serien. Så jag säger VM-guld.

Sverige eller Gambia?

– Sverige. Jag älskar Sverige och vill bo här. Nästa år blir jag svensk medborgare.

Zlatan Ibrahimovic eller Biri Biri?

– Biri Biri är den bästa gambiska fotbollsspelaren någonsin, men jag väljer Zlatan. Han är kung nu.

Köttbullar eller Domoda?

– Domoda är en god gambisk rätt, så jag säger det. Men min fru älskar köttbullar.

Den här dagen i september tog han dock mod till sig och ställde frågan: "Får jag vara med och spela?"

– Han berättade för mig att han hade spelat med Gambias landslag. Först tänkte jag att han måste vara galen, att han bara ljuger för mig. Men sedan googlade jag på hans namn och det var en ganska stor chock.

Fotbollstokig familj

Abdou Darboe föddes den 22 december 1990 i Banjul, Gambia.

Han växte upp bland hamnstadens gator som en av fem bröder.

Pengar var en bristvara. Kärlek till fotbollen raka motsatsen.

– Min pappa älskar fotboll så mycket. Han hade till och med ett eget lag. Han försökte hela tiden motivera mig och mina bröder.

Träningen, och de uppmuntrande orden, ledde med åren till en plats i U20-landslaget och afrikanska mästerskapet. En turnering som kom att förändra Abdou Darboes liv.

– Jag träffade en agent där som kom till hotellet för att prata med mig efter en match där jag hade gjort två mål. Han sa att han ville ta mig till Norge för provspel och jag sa visst.

Abdou skrattar till.

Fakta: Abdou Darboe

Född: 22 december 1990, Banjul Gambia.

Position: Anfallare.

Klubb: Bredaryd Lanna IK.

Tidigare..

Fakta: Abdou Darboe

Född: 22 december 1990, Banjul Gambia.

Position: Anfallare.

Klubb: Bredaryd Lanna IK.

Tidigare klubbar: Armed Forces Banjul (2007-2008), Hønefoss BK (2009-2011), Mjøndalen (lån 2010), Tønsberg (2011).

Landskamper: 2 A.

– Jag trodde att han skämtade, men han tog min adress och mitt nummer och en dag när jag satt med min familj ringde telefonen. "Hej, det är agenten som upptäckte dig". Jag var överraskad. Han fixade mina papper på två veckor och så kom jag till Norge och Hønefoss för provspel. Och jag lyckades. Jag spelade två matcher på försäsongen och gjorde tre mål. Tränaren gillade mig och jag skrev på.

Flytten hade dock en baksida.

Ensamheten.

I ett nytt land, i en ny kultur, mer än 500 mil hemifrån, hade en 18-årig Abdou Darboe ingen.

Annons

– Det var tufft. Sedan kom jag under vintern och det var min första erfarenhet av snö. Ibland spelade jag fotboll och grät, "vad är det här? Jag kan inte stanna här, det är för kallt".

Men han överlevde, skaffade sig nya vänner och började göra det han kan bäst, vräka in mål på fotbollsplanen.

Och för varje nätkänning ökade hans status.

Både i laget, men också hemma i Gambia.

Han blev som en president i sin hemby och fick göra två landskamper 2010.

– Det var verkligen fantastiskt, en dröm som blev verklighet. Den andra landskampen var i Gambia. Stadion var full. Familjen, vännerna, alla tittade på mig. Det var grymt.

Abdou Darboe blickar upp mot himlen.

Han vet att hans berättelse har kommit till dess högsta punkt.

Han är landslagsman och proffs i den norska högstaligan. Han lever sin dröm.

Dessvärre ska han snart falla, och vakna.

"Jag var så arg"

2011 bytte Abdou Darboe Hønefoss mot Tønsberg i den norska andraligan.

Bristande speltid var orsaken och tanken var att klubbskiftet skulle bli en nystart.

Det blev ett tvärstopp.

Hans agent strulande med arbetstillståndet och tiden i Tønsberg blev kortare än kort.

Abdou Darboe tvingades lämna Norge och i stället för att få fart på karriären föll han långt och tungt ner från verkligheten som fotbollsproffs.

Det gav honom många sömnlösa nätter.

– Jag mådde dåligt. Jag var så arg på min agent. Han förstörde min framtid, säger han och berättar hur han vände sig till sin fru, som han känt sedan ungdomsåren i Gambia, men börjat umgås med på riktigt under en resa till Sverige. Hon bad honom komma och leva med henne i Bredaryd.

Han lyssnade.

Och i september 2013 anlände han till den lilla byn.

– Den första dagen jag kom hit hörde jag ljud och såg folk spela fotboll. Så jag kom hit och såg dem träna. Jag pratade inte med någon utan bara tittade och gick hem.

– En annan dag såg jag dem träna igen och efteråt pratade jag med Göran Friberg och frågade om jag fick spela med dem. Det var inga problem och de var riktigt trevliga mot mig.

Flytten blev så lyckad en flytt kan bli.

Bredaryd Lanna IK fick en skyttekung klubben sällan skådat, fram till kvällen vi möts har det blivit tre mål på tre matcher 2014.

Abdou Darboe? Han fick tillbaka glädjen för fotbollen. Och för livet.

– Jag är lycklig här. Alla är snälla och de får mig att känna mig som hemma.

– Jag älskar Sverige, till och med kylan. Jag vill bo här för alltid.

Trots den nyfunna lyckan är det en tanke som fortfarande gnager i 23-åringens huvud.

Den om att någon gång ta sig tillbaka till de stora fotbollsscenerna.

– Jag saknar det verkligen. Men jag tror att jag kan komma tillbaka. Jag är fortfarande ung och när jag är i form är jag inte rädd för någonting.