Rutger Bregman föddes i Holland 1988, året innan Berlin-murens fall. Man kan också säga att han föddes på helt rätt plats, vid helt rätt tidpunkt. Oavsett vilken statistik man väljer, så är siffrorna på hans sida. Medelinkomst, barnadödlighet och förväntad livslängd – alla parametrar pekar på ett långt och bekvämt liv.

Rutger Bregman på Smålit

Rutger Bregman gästar Smålit författarscen i Jönköping (3/2) och Värnamo (4/2). Boken "U..

Rutger Bregman på Smålit

Rutger Bregman gästar Smålit författarscen i Jönköping (3/2) och Värnamo (4/2). Boken "Utopia för realister" ges ut på svenska i mars månad, men kommer att släppas för förhandsförsäljning i samband med att författaren besöker festivalen.

– Folk i min generation växte upp med idén om att vi hade nått ”the end of history”. Det enda vi behövde tänka på var hur vår nästa pryl skulle se ut, säger han.

Samtidigt skymtade en ny, mörkare verklighet i medierna. Rutger Bregman började läsa tidningar ungefär samtidigt med att finanskrisen bröt ut. Sedan kom Brexit och Trump.

– Någonstans där började vi inse att status quo inte räcker. Vi behöver utopiska visioner om vad vi vill med vårt samhälle.

Letade i arkiven

För historikern Rutger Bregman var det naturligt att blicka bakåt för att hitta drömmar och idéer till en bättre värld. Det visade sig att det fanns gott om radikala idéer i arkiven. Förslaget om en allmän medborgarlön lanserades till exempel redan på 1500-talet.

– Det första man lär sig av historien är att allt kan förändras. Alla utopiska projekt har avfärdats som orealistiska från början, men när de väl är genomförda så tas de för givna. För mig började det här bokprojektet med en idé om att vi borde arbeta mindre. Det skulle lösa många problem.

Rutger Bregman

Rutger Bregman är en holländsk författare och historiker. Han har skrivit fyra böcker, var..

Rutger Bregman

Rutger Bregman är en holländsk författare och historiker. Han har skrivit fyra böcker, varav "Utopia för realister" har skapat en internationell debatt. Rutger Bregman har nominerats till det prestigefyllda European Press Prize för sitt journalistiska arbete på The Correspondent och hans texter har bland annat publicerats i The Washington Post och The Guardian.

Många skulle nog säga tvärtom. Att vi behöver arbeta mer för att kompensera för en åldrande befolkning.

– Studier visar att 37 procent av alla brittiska förvärvsarbetande anser att de utför ett helt meningslöst arbete, ett så kallat ”bullshit job”. Länge trodde man att den tekniska utvecklingen skulle leda till att vi arbetade mindre, men istället började vi hitta på nya jobb. Jag tycker att arbete borde definieras utifrån om det bidrar med något av värde.

Är det inte rätt arrogant att säga att människors arbete är meningslöst?

– Jo, men det är ju inte jag som säger det. Folk säger så om sina egna jobb och då tycker jag att det är mer nedlåtande att säga att de har fel. Det är förresten mest män som upplever att deras arbete saknar betydelse. Det beror på att många kvinnor arbetar inom sjukvården och skolan.

Fattigdomsbekämpning

Ett vanligt inslag i fiktiva utopier är att fattigdomen är utrotad. En stor del av Rutger Bregmans bok handlar om också om konkreta förslag för att minska fattigdomen. Han är framför allt en hängiven anhängare av en så kallad basinkomst.

– Statistiken visar att fattiga människor fattar sämre beslut. De röker mer, tränar mindre, äter sämre, begår fler brott och så vidare. Därför har särskilt vänstern haft en överförmyndande inställning till fattiga, där man försöker lära dem att leva bättre. Nu finns det fascinerande ny forskning som visar att ens IQ sjunker med 14 poäng om man lever i fattigdom. Det motsvarar effekten av alkoholism. Men det problemet skulle enkelt kunna åtgärdas.

Genom att ge fattiga mer pengar?

– Ja, just det. Det är inte ”rocket science”.

Det finns två rätt självklara invändningar mot denna lösning. Det är dyrt och folk skulle sluta jobba om de fick pengar utan att anstränga sig.

– Om jag börjar med det sista, så finns det inga studier som visar att människor slutar jobba om de får ett golv att stå på. Det handlar ju om en minimiinkomst, så de flesta vill arbeta för att komplettera den inkomsten.

Och kostnaden för förslaget?

– Jag tycker hellre man ska fråga sig vad det kostar att inte genomföra det. Fattigdom kostar samhället oerhört mycket i form av dålig hälsa, kriminalitet och sämre skolresultat för barnen. Kostnaden för barnfattigdomen i USA är till exempel högre än kostnaden för att införa en basinkomst i hela landet. Men det är typiskt att vi hellre behandlar symptomen än löser problemet.

Gränslös värld

Annons

I boken beskrivs ytterligare en utopi, nämligen en värld utan gränser, där människor kan flytta fritt.

– Det är den mest radikala idén i min bok, men man ska komma ihåg att dagens gränspolitik är orsaken till de största orättvisorna. En människas utsikter styrs helt av vilket land den är född i.

Rutger Bregman tror inte att gränserna kan tas bort över en natt, men han vill gärna påminna om att gränser mellan länder är ett relativt modernt påhitt och att människor inte borde vara så rädda för migration.

– Jag går igenom argumenten mot immigration i min bok och de är inte särskilt starka. Tvärtom visar erfarenheten att de länder som är mest öppna och toleranta utåt upplever mer välstånd. Det är när länder sluter sig inåt som det börjar gå utför.

Som det sker i Europa just nu?

– Ja, Brexit hade varit otänkbart för några år sedan. Idén om att Storbritannien skulle bryta sig loss var egentligen en väldigt radikal tanke, men den blev snabbt inflytelserik.

Utopiskt förflutet

Rutger Bregman betonar att förmågan till att tänka utopiskt inte nödvändigtvis betyder att man strävar framåt. Han nämner Trumps tidigare rådgivare Steve Bannon som ett exempel på en person som ser det förflutna som utopiskt och därför strävar efter att återvända dit så fort som möjligt:

– Det är som att stå på toppen av ett berg. Antingen blickar man framåt mot nästa berg man vill bestiga eller så tittar man neråt och längtar efter att åter ha fast mark under fötterna. Just nu kommer mycket av den utopiska energin från höger, medan vänstern fokuserar på det den är emot, säger Rutger Bregman.

Är det inte i själva verket farligt att tänka för mycket på utopier? Nazisterna och kommunisterna strävade väl också efter utopiska mål utifrån deras ideologier?

– Jag tycker att det är viktigt att det finns utopiska och radikala framtidsvisioner, men när det gäller morgondagen måste vi vara praktiska. I det förflutna har många trott sig ha en perfekt plan och därför högg de huvudet av folk när de stötte på motstånd. Utopier ska användas för att öppna tankarna för nya vägar, men man måste komma ihåg att det kan finnas mer än en väg att gå.

Inget är säkert

I sin bok argumenterar Rutger Bregman engagerat för att förslagen om kortare arbetsdagar, basinkomst och öppna gränser är möjliga att genomföra, men han är inte lika säker på att de verkligen blir det:

– Är det något jag har lärt mig av historien, så är det att det inte går att förutse framtiden. Länge trodde man att vi skulle arbeta mindre och mindre på grund av den tekniska utvecklingen, men då började man istället uppfinna nya jobb. Kanske fortsätter det så.

Är det drömmen om att utrota fattigdomen med hjälp av idéer som driver dig?

– Många tror att vår utveckling styrs av makt och pengar, men jag tycker att historien visar att idéer är minst lika viktiga. Kvinnorna som kämpade för rösträtt hade varken makt eller pengar, men de hade en otroligt stark idé.

Översatt till 26 språk

När Rutger Bregmans bok gavs ut i Holland 2014 fick den inte särskilt mycket uppmärksamhet i pressen. I stället spred den sig sakta med säkert på ett lokalt plan. Riktig fart tog det först när boken översattes till engelska.

Nu finns ”Utopia för realister” på 26 språk och boken har skapat en livlig debatt i internationella medier. Rutger Bregmans Ted-talk har visats över 1,7 miljoner gånger på Youtube. Själv tror han att det handlar om timing. Att världen efter Trump och Brexit var redo för nya idéer.

Sverige har redan en omfattande välfärdsstat. Vilket mottagande förväntar du dig här?

– Det är klart att USA har ett helt annat problem med fattigdom än de nordiska länderna, men när jag gav ut boken på norska märkte jag att unga människor verkligen gick igång på det här om meningslöst arbete. Ju rikare ett land är, desto fler verkar ägna sig åt arbete som egentligen inte behövs.

Städer för människor

Finns det fler utopiska idéer som du skulle vilja undersöka?

– Det är många som har frågat varför jag inte skriver om städernas utformning, men jag bor i Utrecht och här är många utopiska förslag redan genomförda. Staden är byggd för människor, inte för bilar.

Framtidens demokratiska system är däremot ett ämne som intresserar Rutger Bregman. Det finns moderna tänkare som föreslår en återgång till en deltagardemokrati, som i det antika Grekland, där folkets representanter utses slumpmässigt istället för att väljas i allmänna val.

– Egentligen handlar allt om hur man ser på människans natur. Om man tror att människor i grunden vill bidra, då blir mycket möjligt.

Om man tror på människan, menar du?

– Ja, just det. Och det är det min nästa bok ska handla om.