Bland alla tänkbara temadagar så har "Kaffets dag", som är instiftat av den internationella kaffeorganisationen The Specialy Coffee Organisation (SCAE), fått ett visst fäste inom handeln.

Många definerar säkert kaffedrickandet som något väldigt svenskt och sant är att det i Sverige och Finland dricks mest kaffe per person och år. En undersökning från förra året visar att en finländare drack i genomsnitt 3,5 koppar per dag, en svensk 3,2 koppar per dag.

Kaffe odlas och framställs främst i Afrika och Sydamerika. Från Etiopien finns dokumentation från 500-talet att befolkningen upptäckte kaffebuskens uppiggande egenskaper genom att tugga på blad och bär. I ett senare skede började kaffebönorna att rostas, malas och kokas.

Kaffet spreds över världen genom det Osmanska rikets (stort imperium som började växa fram i dagens Turkiet på 1200-talet, reds anm. ) framväxt och när de europeiska stormakterna började att kolonisera världen.

Det första svenska vittnesmålet om kaffe kommer från friherren Claes Rålamb som år 1657 besökte Konstantinopel (nuvarande Istanbul). Tidskriften Populär Historia rapporterar att Claes Rålamb beskriver kaffet som något som turkarna använder "i stället för brennewijn" och att det är lätt att bränna sig på den heta drycken.

Annons

Vid slutet av 1600-talet och början av 1700-talet började kaffe att importeras till Sverige. Den första tiden var kaffet en exotisk dryck som bara den svenska överklassen hade råd att dricka.

Under 1800-talet blev priset på kaffe mer överkomligt och kaffedrickandet spreds över landet. Kring år 1900 hade kaffet nått en status som nationaldryck och på arbetsplatser infördes kafferaster och på högmässorna under söndagarna infördes kyrkkaffe.

Från 1990-talet och framåt har fler kaffevarianter från andra länder, främst från USA och Italien, fått fäste i Sverige. Populär Historia konstaterar att de nya trenderna på nytt har gjort kaffe till en viss statusmarkör – precis som när kaffet kom till Sverige för lite mer än 300 år sedan.