När vare sig kommunen eller facket gav undersköterskan det stöd hon hade förväntat sig, utan snarare gjorde henne till syndabock och bara riktade in sig på omplacering, valde hon att med familjens hjälp gå vidare på annat sätt för att få upprättelse. Själv hade hon inte orkat.

VN berättade för ett år sedan att polisanmälan mot en chef för mobbning blev första steget, men inte heller det gav effekt. Mobbning är inget brott enligt brottsbalken, varför utredningen lades ned.

Mobbning

Via OMM, Organisation mot mobbing, hittade man andra vägar att gå. Advokat kopplades in och inte minst kliniken för arbets- och miljömedicin vid universitetssjukhuset i Linköping, specialister på att utreda samband mellan det människor utsätts för på arbetet och sjuklighet.

— Där står klart och tydligt att hon blivit utsatt för grov kränkning, är systerns kommentar om resultatet av den så kallade exponeringsutredning AMM gjort.

I ett följebrev står det: "utredningens slutsats är att den aktuella patientens ohälsa orsakats av brister i arbetsmiljön. Den skadliga exponeringen utgörs i detta fall av mobbning, vilket är en särskilt allvarlig form av kränkande behandling."

Inte trovärdigt

Utredningen landar i att cheferna lägger all skuld på undersköterskan själv. Hon har bland annat kränkt kollegor, behandlat patienter illa, fått personal att byta jobb och har dessutom, enligt en av cheferna, "svårt att hålla sig till sanningen". Utredarna ifrågasätter dock trovärdigheten i alla påståenden, bland annat på grund av att det inte finns dokumentation kring felstegen och att det framkommit att chefer aktivt motarbetat utredningen genom försök att påverka dem som blivit tillfrågade att lämna uppgifter. Detta anses vara "oerhört anmärkningsvärt".

Motsatt bild

Samtidigt har en del kollegor gett en helt annan bild. Mobbningen av undersköterskan har pågått kontinuerligt under lång tid, men att det funnits en rädsla bland kollegorna för att själv råka ut för repressalier om man hade tagit hennes parti. Det stärker undersköterskans berättelse, som dessutom enligt utredarna är väldokumenterad och har en tydlig röd tråd.

AMM stod redo att föra ärendet vidare till Arbetsmiljöverket, men eftersom kommunen under processen visat att man är beredd att göra förändringar och undersköterskans advokat godtog detta, satte man punkt.

Ingen upprättelse

Annons

— De har tillintetgjort henne. Hon kommer aldrig att kunna jobba igen. Hon mår så dåligt, säger systern.

— Arbetsgivaren har inte gett henne någon som helst upprättelse, konstaterar hon.

Hon anser att man från kommunens sida aldrig medgett att någon agerat fel, men att AMM:s utredning gett undersköterskan tyngd i protesterna. Den här typen av problem handlar oftast om lednings- och organisationsproblem, inte om enskilda personer. Den enda förklaringen till den tre år långa nedbrytningen hon kan komma fram till var att undersköterskan öppet vågade ifrågasätta och ta ställning i en infekterad fråga. Det var då problemen började.

Inte unikt

— Hon är inte unik, säger systern och påpekar att statistik visar att kränkande behandling inom arbetslivet ökar.

Hon välkomnar OMM:s strävan efter att mobbning ska klassas som brottsligt och menar att problematiken måste lyftas ännu mer.

— Det här drabbar inte bara den enskilde utan hela nätverket runt om. Det har varit oerhört påfrestande, inte minst rädslan för att hon inte ska orka leva mer.

Avslutat

Från kommunens sida vill man inte kommentera ärendet närmare. Kommunchef Ulf Svensson bekräftar dock att en uppgörelse är nådd.

— Vi har ingått en överenskommelse med henne och därför kan jag inte uttala mig om ärendet då alla mellanhavanden mellan Värnamo kommun och henne är avslutade.

Rutiner finns

På frågan om det här ärendet på något sätt förändrat kommunens arbete med den här typen av frågor svarar Ulf Svensson:

— Varje arbetsrättsligt ärende är unikt och hanteras utifrån ärendets art.

— Arbetsmiljöfrågor, arbetstagares skyldigheter och rättigheter har Värnamo kommun alltid i fokus. Vi arbetar kontinuerligt och strategiskt med dessa frågor i olika forum.