Det var en lång väntan. Mahmoud Abood hade tagit sig från krigets Syrien till Smålandsstenar för att finna en bättre tillvaro.

– Jag var tvungen att fly och kom först till Turkiet och sedan Grekland, berättar han.

Han hade hört att Sverige var ett bra land, att han skulle kunna studera och få en framtid där. Han var 24 år och ville kunna försörja sig. Kanske bilda familj, så småningom om.

– Jag ville starta mitt liv, komma igång, säger han.

Men vad Mahmoud Abood inte hade räknat med var att det skulle ta ett år innan han fick möjlighet att börja studera på SFI i Gislaved.

– Jag var tvungen att vänta på att de skulle ta beslut först, om jag skulle få stanna eller inte.

Den långa väntan var frustrerande.

– Jag kunde liksom inte göra någonting direkt, mer än att försöka lära mig svenska på egen hand. Jag ville komma igång med allt. Ett helt år, bara att vänta och inte veta vad det skulle bli för beslut. Att komma till ett nytt land är svårt. Du vet ingenting, vilka som bor där. Man tänker att de kanske inte kommer tycka om mig.

Mahmoud Abood beskriver att frustrationen lättade när han träffade sin nya vän i Smålandsstenar.

– Allt kändes mycket svårt, men då hjälpte hon mig mycket. Hon sa att livet kommer att börja, bara vänta nu så kan du snart påbörja ditt liv, sa hon.

Under väntetiden försökte Mahmoud Abood lära sig svenska på egen hand.

Annons

– Jag gick till kyrkans språkcafé på lördagarna. Där träffade jag andra som jag kunde prata med och på så sätt lärde jag mig svenska. Det var många som var snälla och då började livet kännas lättare, berättar han.

Mahmoud Abood ordnade också på egen hand praktik på en industri i Smålandsstenar. Och tillslut fick han beskedet - han skulle få stanna.

– Jag kommer aldrig att glömma det. Jag grät. Det var en stor dag, säger han.

Nu kunde han också börja studera på SFI.

– Det var jättebra. Nu kan jag lära mig mer så att jag kan ta ett jobb sedan. Svenskan är nyckeln. När man kan prata öppnar sig en helt ny värld. Man kan prata med folk, hitta jobb, säger han.

I Syrien jobbade han med design och drömmen var att bli inredningsarkitekt.

– Men det är svårt. Jag siktar på att kanske kunna ta ett jobb som säljare på Ikea. Det vore bra, säger han.

Vad drömmer du om i framtiden?

– Att det ska bli fred i mitt hemland.

Och om det blir det, flyttar du tillbaka då?

– Jag vet inte. Nu tänker jag att jag vill skapa min framtid här i Smålandsstenar. Det känns som att jag har en familj här. Om jag skulle välja att flytta tillbaka, i så fall så skulle jag först stanna här ett tag och ge tillbaka till Sverige och Smålandsstenar. Jag vill ge tillbaka, börja jobba och betala skatt och hjälpa människorna i Smålandsstenar. Jag är så tacksam för all hjälp jag har fått, den här möjligheten är fantastisk. Jag kommer aldrig att glömma vilken hjälp jag har fått.

I samma klass som Mahmoud Abood går även Aisha Darwiha som numera bor i Anderstorp. Hon lämnade Syrien för snart två år sedan.

– Man var alltid orolig. Jag visste inte om min man skulle komma tillbaka hem efter jobbet eller bli dödad på vägen. Det var flera i vår familj som dog i kriget, berättar hon.

Nu hoppas hon på en bra framtid i Anderstorp.

På SFI i Gislaved går drygt 300 elever som lär sig svenska på olika nivåer.

– Just nu är det högkonjunktur och det märker vi av för att det är många som slutar och börjar jobba istället, säger Jasna Karabegovic som är lärare på SFI.

– Det viktigaste är att lära dem att kommunicera och få ut dem i samhället, säger Eivor Kristensson, även hon lärare.