I fredags fick eleverna på alla skolor i Ljungby kommun, och dessutom barnen på de flesta förskolor, smaka köttfärslimpa gjord på färs av vildsvin. Region Kronoberg har hunnit längre. Sjukhusköken i Ljungby och Växjö serverar vildsvinskorv tio gånger om året. Regionstyrelsen beslutade i december att sjukhusköken ska använda 900 kilo vildsvinsfärs under 2020.

I Kronobergs län sköts 9,9 vildsvin per tusen hektar under jaktåret 2018/19. I Jönköpings län var motsvarande siffra bara 6,9 vildsvin. Stammen är dock minst lika utbredd i det nordligare länet och oavsett var de finns orsakar svinen stora skador. De bökar sönder åkermark, fotbollsplaner och villaträdgårdar. Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) beräknade vildsvin orsakade skador för 1,3 miljarder under 2015. Årets snö- och tjälfria vinter kan göra skadorna större än vanligt.

De kompakta grisarna är också en stor trafikfara. 2019 blev året då antalet anmälda vildsvinsolyckor för första gången var fler än älgolyckorna i både Jönköpings län och Skaraborg. Enligt SLU kostar varje olycka med vildsvin samhället i genomsnitt 68 000 kronor.

Annons

Incitament att jaga djuren saknas alltså inte. Förhoppningsvis blir försöket i Ljungbys skolor rutin – och förhoppningsvis tar övriga Sydsverige efter Kronobergs exempel.

På torsdagens kommunfullmäktige i Jönköping tas en motion från KD:s kommunalråd Andreas Sturesson och gruppledare Cecilia Hjort Attefall upp. Förslaget – med rubriken "Skjut svinen!" – går ut på att vildsvinskött ska inkluderas på grundskolans meny i syfte att främja jakt i Jönköpings kommun.

Liknande förslag finns på andra håll. I Vetlanda, den kommun i länet med störst vildsvinsstam, vill centerpartisterna Dan Ljungström och Andreas Elamsson att den kommande livsmedelsupphandlingen ska bereda väg för vildsvinskött på tallrikarna i grundskola och äldreomsorg. Sävsjö kommun har hunnit längre och fattat beslut om att vildsvinskött ska serveras i äldreomsorgen två gånger om året.

En sådan utveckling är utmärkt. Ökad efterfrågan på vildsvinskött kan leda till mer jakt. Förutom att större avskjutning skulle hjälpa till att bevara ett öppet landskap och minska skadliga samhällskostnader så är det fråga om klimatvänligt kvalitetskött som det kryllar av i skogen inpå knuten.

Vildsvinsjakten begränsas av att det är dyrt och krångligt att sälja köttet. Det kan bära på trikiner (en parasit), varför det finns krav på att köttet genomgår provtagning på vilthanteringsanläggning innan det får säljas. Livsmedelsverket har fått ett regeringsuppdrag att underlätta försäljning och redovisade sin utredning i december. En rad förenklingar och statliga subventioner föreslås – inte bara att staten ska stå för trikinprovet utan också att ge en premie till jägare som lämnar in kött.

Man ska alltid vara skeptisk till försök att skapa fungerande marknader genom bidrag som favoriserar vissa produkter. En premie är över den gränsen, men att bekosta trikinprovet behöver inte vara orimligt, särskilt inte i ljuset av de stora samhällsekonomiska vinsterna som skulle komma med en minskad stam. En annan tanke vore någon form av stimulans åt kommuner och regioner som vill servera mer vildsvinskött.

Medan byråkratins kvarnar maler kan konsumenter som vill se nära naturresurser utnyttjas bättre med fördel börja efterfråga vildsvinskött i livsmedelsbutiker och restauranger.

Relaterat: Jägare måste få vinning av ökad vildsvinsjakt