I början av september skrev Burseryd/Broaryd PRO till Gislaveds kommun för att föreslå att bygga ett servicehus vid Bergåsa i Broaryd i stället för de planerade servicelägenheterna på äldreboendet Lugnet. Får man tro rapporten från föreningen i måndagens Värnamo Nyheter så har vare sig Gislaveds kommun eller bostadsbolaget Gislavedshus ännu återkopplat.

Samtidigt går både PRO och SPF till storms mot kommunen sedan det blivit känt att socialnämnden ser ut att gå med ett oväntat stort underskott – 35 miljoner kronor – 2018. Kravet från pensionärsorganisationerna är att kommunen avstår från att genomföra den skattesänkning på 14 öre som beslutades av kommunfullmäktige i maj.

Relaterat: Pensionärer på krigsstigen: Sänk inte skatten!

Upprördheten är inte svår att förstå. Såväl socialnämndens ordförande Maria Gullberg Lorentsson (M) som ekonomichefen Maria Martini har i Värnamo Nyheter uttryckt förvåning, besvikelse och bestörtning över prognosen.

Det här är en delikat utmaning för Gislaveds kommuns tillträdande alliansstyre. Att de fyra borgerliga partierna – låt vara via valteknisk samverkan med nya lokalpartiet Westbopartiet – kan återta makten är glädjande, i det komplicerade parlamentariska läget i Gislaveds fullmäktige där det finns tio partier. En trend på många andra håll är annars att inget traditionellt block kan styra och att oheliga allianser blir vanligare. Det ska förstås sägas att Moderaterna har en stor del av ansvaret för det skick Gislaveds kommun befinner sig i just nu, eftersom partiet under den gångna mandatperioden styrt ihop med S.

Annons

Nu krävs det att alliansen tar krafttag från start. Det hotande underskottet i socialnämnden är allvarligt. Noggrann utvärdering och skarpa krav på mer ansvarsfull hushållning borde vara självklara. När en verksamhet får svårt att klara sina åtaganden ska den gå till politiken, som får ta ställning till om ramarna ska utökas eller kopplet stramas åt. Ett underskott får inte växa i skymundan tills siffrorna hisnar.

Relaterat: Ekonomichefen om budgetkrisen: "Helt oacceptabelt"

Ett misslyckande inom en enskild verksamhet bör dock inte få påverka den planerade sänkningen av skatten, som beräknas motsvara sju miljoner kronor under 2019. Bedömningen som gjorts – att Gislaveds kommun haft god ekonomi och en ökande befolkning i flera år och att det därmed finns utrymme att justera skatten nedåt – är logisk.

Det tillträdande styret har allt att vinna på dialog med invånarna. Tystnaden gentemot Burseryd/Broaryd PRO:s förslag om ett servicehus är ett exempel på hur det inte bör gå till. Ett politiskt styre kan förstås inte ta hänsyn till eller tillmötesgå alla önskemål eller vidlyftiga förslag från olika håll och kanter, men med öppenhet och snabb återkoppling finns bara vinster.

Gislaveds kommun har en speciell demografi med många små men livliga tätorter. Det är en viktig utmaning för den politiska ledningen att verka för känsla av samhörighet och ömsesidig förståelse i hela kommunen. Ur den sorts lokalpatriotism där man sneglar misstänksamt mot sin granne och har nära till att känna sig förfördelad kommer sällan något gott.

Kommunen bör också snarast ta dialog med de pensionärsorganisationer som uttryckt oro för det ekonomiska läget. Budskapet bör vara att god omsorg, ansvarsfull ekonomisk hushållning och sänkt skatt går att kombinera.

Och att invånarna i Gislaveds kommun förtjänar alla tre.

Relaterat: Tvingas ställa in julbordet på grund av svåra ekonomiska krisen