Den 6 november berättade Värnamo Nyheter att barn- och utbildningsförvaltningen utreder en omfattande omorganisation på en rad skolor. Förslaget är att årskurserna fyra till sex på skolorna i Tånnö, Kärda, Hånger, Horda, Gällaryd och Fryele flyttas till andra skolor.

VN:s artikel – där barn- och utbildningsnämndens ordförande Maria Johansson (C) uttalade sig – väckte starka reaktioner. Några privatpersoner som har barn på de berörda skolorna startade omgående Nätverket för att bevara landsbygdsskolorna som F–6-skolor i Värnamo kommun och tillsammans med andra föräldrar samt en lång rad föreningar har man skickat in ett öppet brev till kommunen (se faktaruta).

Skolor en förklaring till pris

Budskapet är tydligt – enligt brevskrivarna ska utredningen om förändrad skolorganisation läggas ned omgående. Man hävdar att förslaget går tvärtemot det arbete som kommunen har lagt ned för att få en levande landsbygd, ett arbete som 2016 resulterade i att man fick utmärkelsen Årets kommun av organisationen Hela Sverige ska leva. I prismotiveringen nämns först av allt satsningen på att bevara skolorna på landsbygden.

De här har undertecknat brevet

√ Protestbrevet – som har skickats till samtliga ledamöter i kommunfullmäktige och barn-..

De här har undertecknat brevet

√ Protestbrevet – som har skickats till samtliga ledamöter i kommunfullmäktige och barn- och utbildningsnämnden – har skrivits under av följande:

√ Gällarydsbygdens intresseförening, Gällaryds hembygdsförening, Gällaryds föräldraförening, Hånger Samhällsförening, Hånger Hembygdsförening, Kärda samhällsförening (under bildande), Fryele föräldraförening, Nätverket Tånnö skola, Nätverket för att bevara landsbygdsskolorna som F–6-skolor i Värnamo kommun samt Rydaholm-Horda Centeravdelning.

√ Som avsändare anges också Torbjörn Egerhag (C) och Tomas Carlzon (C) samt "Många föräldrar från Hånger, Gällaryd, Horda, Fryele, Tånnö och Kärda".

Annons

Brevskrivarna hänvisar också till forskning enligt vilken satsning på stora skolor i centralorter och nedläggning av mindre skolor i ytterområden är ett stort misstag som inte kommer att betala sig när samtliga kostnader räknas samman.

Skolornas överlevnad i fara

Brevskrivarna befarar att F–3-skolorna på sikt kommer att få det svårt att överleva. På de större skolorna ser man en uppenbar risk för ökad trångboddhet för eleverna.

Trygghet för eleverna och utvecklande möten över årskurserna är enligt brevskrivarna ytterligare två argument för att värna skolorna på landsbygden.

På onsdag ligger utredningen om förändrad skolorganisation på barn- och utbildningsnämndens bord.