Samtidigt som stora delar av arbetsmarknaden – inte minst industrin samt vård och omsorg – ropar efter arbetskraft, ropar svenska arbetssökande efter bidrag.

De allra flesta föredrar sannolikt ett jobb framför arbetslöshet, och det finns ingen anledning att skuldbelägga en hel grupp. Den som har rätt till ersättning ska också få det.

Men innehållet i en färsk rapport från IAF, Inspektionen för arbetslivsförsäkringen, är för allvarligt för att gå obemärkt förbi.

IAF har granskat hur Arbetsförmedlingen följer upp hur de inskrivna arbetssökande lever upp till villkoren för att beviljas a-kassa. Till dessa villkor hör att den arbetssökande ska söka jobb. Han eller hon ska därefter rapportera till Arbetsförmedlingen om de tjänster som har sökts. Om den arbetssökande följer reglerna kan arbetslöshetsersättning betalas ut.

Det borde inte vara några konstigheter. Men nu visar det sig att i nära hälften av de undersökta fallen har Arbetsförmedlingen brustit i kontrollen av de arbetssökande. Enligt IAF:s rapport innebär det mellan 261 och 553 miljoner kronor i okontrollerade utbetalningar.

Detta betyder inte per automatik att alla dessa miljoner har gått till arbetssökande som inte har rätt till dem. Men att felaktiga utbetalningar har skett råder det inga tvivel om. När IAF grävde djupare upptäcktes att åtminstone en tredjedel av de arbetssökande inte hade sökt de jobb som de uppgett till Arbetsförmedlingen att de hade gjort.

Annons

”Vi tycker att det är väldigt mycket att en tredjedel ljuger om sökta jobb i sin aktivitetsrapport”, konstaterar Jessica Idbrant, enhetschef på IAF, i en intervju i Sveriges Radio.

Det går bara att hålla med. Och Maria Mindhammar, överdirektör på Arbetsförmedlingen, levererar en klassisk, medietränad pudel. Hon erkänner att myndigheten har brustit i sina rutiner, hon betonar att det är fel och lovar bot och bättring.

Nu är det ju bara en tidsfråga innan sorgebarnet Arbetsförmedlingen ska reformeras i grunden, enligt januariavtalet mellan regeringen, Centern och Liberalerna. Det innebär att fristående aktörer kommer att matcha arbetssökande med rätt arbetsplats, och att aktörerna kommer att få betalt efter resultat. Förändringen ska vara genomförd 2021, vilket i sammanhanget är relativt snabbt. Men två år är tyvärr tillräckligt lång tid för att fler misstag ska kunna ske.

Förekomsten av felaktigt utbetalda bidrag är allvarlig nog. Men egentligen är blotta misstanken om fusk tillräcklig för att allmänhetens förtroende för myndigheter ska få sig en törn.

På tal om fusk, förresten. I en krönika förra veckan belyste jag det bisarra i skillnaderna mellan hur anställda och företagare bemöts när de ansöker om föräldrapenning och vab hos Försäkringskassan. Den företagare som hoppas få ta del av det socialförsäkringssystem som han eller hon har varit med att finansiera, kan ifrågasättas med motiveringen att myndigheten vill undvika just fusk.

Vad sägs om att flytta de nitiska kontrollerna till Arbetsförmedlingen?