Budskapet må kännas kaxigt, men det är med stor ödmjukhet han lagt fram sin rapport — scenarierna är osäkra. Men är det någonting som Johan Bergh, samverkanslektor på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, är säker på så är det att osäkerheten fortfarande kommer att vara lika stor om tjugofem och om femtio år.

Fakta: Tre sätt att anpassa skogen

 Avverka tidigare

En förkortad omloppstid minskar risken för både stormfällningar och skad..

Fakta: Tre sätt att anpassa skogen

 Avverka tidigare

En förkortad omloppstid minskar risken för både stormfällningar och skadeangrepp.

 Gallra mer sällan

Färre gallringar innebär minskade risker, dels för stormskador och dels för att beståndet blir angripet av röta. Ett gallringsfritt skogsbruk skulle medföra kraftigt minskade risker för skador, särskilt för gran i södra Sverige.

 Byt trädslag

De svenska lövträden är generellt sett för lågproduktiva för att vara lönsamma. Ett byte till exotiska trädslag, björk eller annat lövträd, skulle inte bara minska skaderisken i ett framtida klimat utan samtidigt vara lönsamt.

– En strategi är ju förstås att inte göra någonting. Men de analyser som gjorts tyder på att vi faktiskt kan anpassa skogsskötseln och på så sätt minska risken för skador, säger han.

De nya scenarier, som presenteras i FN:s senaste klimatrapport, tyder på att medeltemperaturen kommer att öka med två till fem grader under det närmaste seklet, nederbördsmängden med mellan 5 och 25 procent under samma period och vindhastigheten förväntas också öka.

– Fler stormar är ju en uppenbar risk, liksom ökningen av skadeangrepp. Populationen av skadeinsekter och en del svamporganismer kommer sannolikt att öka i ett varmare klimat.

Att byta trädslag är ett sätt att möta hotet från ett framtida klimat. Det finns trädslag som står pall både för stormar och skadedjur.

Annons

Fakta: Sex års forskning till ända

Skogen och klimatet är en delrapport i det omfattande projektet Skogens skötsel som pågått mel..

Fakta: Sex års forskning till ända

Skogen och klimatet är en delrapport i det omfattande projektet Skogens skötsel som pågått mellan åren 2006-2012, inom ramen för forskningsprogrammet Future Forests.

Forskningen behandlade, förutom klimatfrågorna, praktiska skogsskötselfrågor som proveniensval, röjning, gallring, gödsling och kontinuitetsskogsskötsel.

Forskarna tog också fram ny kunskap om några av de mest vanliga skadegörarna som rotröta och storm.

Men att ifrågasätta granens framtid kan vara känsligt, inte minst med tanke på att gran är det i särklass mest lönsamma trädslaget inom svenskt skogsbruk. Och att svenska skogsägare är ett granälskande folk, tyder inte minst det faktum att det mesta som återplanterats efter stormen Gudrun är just — gran. Trots att man nu är väl bekant med dess lättfälldhet.

– Jag tror att man är bekväm, man tar det man känner till. Granskog är ju också väldigt lättskött. Men i vilket fall bör vi differentiera skogsskötseln, så att inte all granskog sköts på samma sätt och dessutom få in en större andel av andra trädslag i dagens planteringar, för att sprida riskerna.

Tall skulle vara ett bra alternativ i södra Sverige om det inte vore för viltbetningen. Men för den som vågar tänka om helt, ger Johan Bergh en rad andra alternativ.

– Byt till exotiska trädslag som hybridlärk, hybridasp och douglasgran. Det är produktiva trädslag som faktiskt kan ge lika bra eller till och med bättre ekonomi än gran, även om Skogsvårdslagen i dag begränsar möjligheten till exotiska trädslag. Men det värsta man kan ha är en stor grandominerad fastighet med bestånd i samma ålder.

För den som inte vill byta trädslag, finns andra alternativ för att göra sin skog redo att möta framtidens klimat.

– Omloppstiden för gran i södra Sverige ligger på mellan 50– 80 år. Om man förkortar den tiden kan man minska risken för både stormfällningar och skadeangrepp. Inte minst angreppen av granbarkborre, som främst drabbar mogen skog.

En tredje möjlighet är att gallra mer sällan — eller till och med inte alls.

– En nygallrad granskog brukar öka risken för stormfällning avsevärt. Ett granskogsbruk med färre gallringar, eller inga gallringar alls, skulle förutom att minska risken för stormfällningar även förkorta omloppstiden.

EU