Victoria Martínez, amerikansk författare och historiker, flyttade tillsammans med sin familj till Anderstorp för knappt ett år sedan.

– Vi införskaffade en karta och bestämde oss för att besöka alla platser som nämndes i turistbroschyrerna. Det var så vi hittade till Öreryd, säger Victoria Martínez.

Bytte fokus

I några av broschyrerna nämndes att flyktinglägret i Öreryd hade varit tillflyktsort åt norska flyktingar under andra världskriget. Men när Victoria Martínez ville veta mer om dessa människor uppenbarade sig en helt annan historia.

– Det visade sig att de omkring tusen polska flyktingar som, efter att ha överlevt koncentrationslägren, kom till Öreryd nästintill helt hade glömts bort, säger Victoria Martínez.

– Jag vill att folk ska veta att de var här och anledningen till att de var här. I nuläget är deras historia osynlig - och så länge den är osynlig verkar det inte finnas någon mening med den, fortsätter hon.

Brist på dokumentation

Flyktinglägret i Öreryd var ett av de största av de totalt 150 flyktingläger som fanns i Sverige i slutet av kriget. Sommaren 1945 placerades tusen överlevande från koncentrationsläger i Tyskland i de sjuttio barackerna. Majoriteten av dessa flyktingar hade polskt ursprung. Två av de katolska flyktingarna, Antoni Wierzbowski och Ignacy Hundzel, begravdes på Öreryds kyrkogård år 1945 respektive år 1946.

– På Antoni Wierzbowskis gravsten står det "Mgr", vilket man länge trodde innebar att den avlidna hade ett förflutet som präst. Med åren har det visat sig att beteckningen betyder att Wierzbowski hade en magisterexamen. Han var således högutbildad och skickades sannolikt till koncentrationsläger under tiden för utrensningen av polska akademiker, säger Victoria Martínez.

Den amerikanska forskaren vill veta så mycket så möjligt om de polska flyktingarna; hon vill veta varifrån de kom, varför de hamnade i Öreryd och vad som hände med dem efter tiden i den småländska byn.

– Någon lämnar fortfarande blommor vid Wierzbowskis grav. Min och historikern Anders Palms teori är att det är ett barnbarn till honom, säger Victoria Martínez och tillägger:

– Det vore intressant att träffa personen och då få möjlighet att ställa frågor.

Barriärer

Victoria Martínez har en tydlig teori kring varför norrmännens historia har förblivit välbevarad medan polackernas historia har fallit i glömska.

– Det handlar om språkliga, kulturella och religiösa barriärer. Skillnaderna mellan svenskarna och norrmännen var få, men de polska flyktingarna var annorlunda jämfört med invånarna i Öreryd.

Dessutom var de polska flyktingarna traumatiserade och sjuka efter åren i koncentrationsläger, vilket bidrog ytterligare till att öka avståndet till lokalinvånarna.

– Hur hjälper man människor som har varit i helvetet men kommit tillbaka? På grund av de språkliga svårigheterna trodde ortsborna att de polska flyktingarna inte ville ha hjälp medan de i själva verket inte visste hur de skulle be om hjälp.

"Liknar dagens situation"

Victoria Martínez menar att situationen under andra världskriget liknar dagens flyktingsituation.

– Det är svårt för båda sidor - både för de som kommer hit och för de som tar emot. Genom att se tillbaka på historien kan vi få en bättre förståelse för vikten av empati och godhet, säger hon.