Saga Törnblom är sex år och har väntat länge på att få börja i skolan. Det har även Dikte Gaardsdal gjort, också hon sex år. I 1, 5 månader har hon räknat ner nu, till skolstarten.

– Hon är väldigt taggad, berättar mamma Celinda Gaardsdal.

– Hon har sett sina storasyskon gå i skolan och nu är det äntligen hennes tur.

Saga Törnbloms pappa Mikael Olsson berättar om den nervösa men förväntansfulla väntan inför skolstarten.

– Hon har pratat om det hela sommaren och längtat. Särskilt efter att träffa kompisar. Och så har hon varit lite orolig att hon skulle få läxor, eftersom hon har hört storebror prata om läxor.

Även Selma Zekiri Wiklund har pratat om skolstarten under sommaren.

– Hon har varit lite nervös, men då har vi pratat om att alla andra barn också är nervösa. Jag berättade att jag också var det när jag skulle börja skolan. Ju mer vi har pratat positivt om skolan, desto roligare har hon tyckt att det har känts att få börja, säger pappa Dzenan Zekiri.

68 barn började i förskoleklassen på Sörgårdsskolan under tisdagen. En av alla viktiga uppgifter för Susanne Ekberg och de andra lärarna är att skapa rutiner som skapar trygghet.

– Vi försöker att ha en bra dagordning direkt och sedan se till att alla dagar blir likadana för att barnen ska veta vad som förväntas av dem. Det gör dem trygga, förklarar hon.

Och varje elev ska känna sig sedd varje morgon.

Annons

– Vi hälsar på dem var och en i dörren när vi går in på morgonen. Då får de välja om de vill ha en kram, vinka eller ta i hand. Och en del väljer alla tre, berättar Susanne Ekberg.

Den första skoldagen får förskoleklassbarnen rita och skriva sin namnlapp till sin Ipad. Sedan är det samling på mattan och då går Susanne Ekberg och Marlene Johansson bland annat igenom hur man kan tänka om man behöver gå på toaletten när man är i skolan.

Sedan har det blivit dags att gå ut och följa det osynliga staketet. Alla barnen får gå på led efter Susanne Ekberg.

Det osynliga staketet kallar lärarna gränsen där skolgården tar slut, för att eleverna ska veta hur långt de får gå på rasterna.

Saga Törnblom tar pappa Mikaels i handen. Men efter en kort stund skuttar hon vidare och snart har hon hittat sin favoritplats.

– Det är det där trädet där borta, säger hon och pekar på ett sedan länge nedfallet träd som ligger inbjudande att klättra på i slänten intill skolgårdens gräsmatta.

– Jag brukar låtsas att det har flygande motorer.