Det var inte vilken presskonferens som helst. Det var den sista. Och det var en av de mest livade i klubbens historia.

Men innan det hände, så hände det ju en hel del annat för framgångsduon Peter ”Kuno” Johansson och Jörgen Petersson.

Bästa minnet?

– Publikrekordet 2014, fullsatt hemma och oavgjort mot Jönköping. 0-1 blev till 1-1 och en härlig inramning. Det var bra fotboll och en härlig kväll. Vi mötte Hammarby borta, Juan Robledo satte 1-1 i slutet. Men även när vi vann mot Östersund med 2-1 var ju en höjdare, säger Kuno.

– Jag kommer min andra sejour hösten 2012 och går in som huvudtränare. Vi ligger näst sist. Vi var tvungna att vinna varje match. Vi har Öster borta, Halmstad borta och BP borta i sista matchen. Alla de lagen gick ju upp till allsvenskan sen. Vi tar ett oavgjort mot Öster. Vi ska åka till Halmstad. Då ringer Murre materialaren, ”Det är katastrof. KATASTROF.” Då har någon gjort inbrott i omklädningsrummet och stulit alla spelarnas skor. Det mesta är stängt, men vi hittar ett par skor på någon sportbutik i Gislaved och hittar några fler i Halmstad. Vi ligger under med 0-2, men reducerar till 1-2 i 86:e minuten. Sen sätter vi en straff till 2-2 i 90:e. Ett par minuter in på övertiden gör vi 3-2. Sen åker vi till Bromma och vinner borta i en sista vinna-eller-försvinna-match. Det är något som blir svårt att göra om.

Annons

Sämsta minnet då?

– Jag har inget minne, säger Kuno.

Jörgen skrattar gott.

– Om jag har några negativa minnen, så förtränger jag det och går vidare, säger Kuno.

– Skämt å sido. Förluster kommer och går och är inget som lever kvar för mig. Sämsta minnena är ju när spelare blivit sjuka som Oskar Molin som blev sjuk i cancer. Sånt är skit-tufft. Man vet hur mycket spelare brinner för fotboll och så blir det ett karriärstopp, säger Jörgen.

– Jag håller med, säger Kuno.

Vilken är den spelare du sett mest utveckling på från IFK Värnamo?

– Viktor Claesson från en pojklagsspelare till ett fullfjädrat proffs och A-landslagsman, fantastiskt, säger Kuno.

– Abdul Khalili kom våren 2012. Men fick aldrig spela i A-laget och var inte direkt dominant i B-laget heller. Men tog chansen när han fick spela i A och var strålande under hösten och blev landslagsspelare, guldmedaljör i U21-EM och är nu en viktig pjäs i ett topplag i turkiska ligan, säger Jörgen.

Vad är ni mest stolta över?

– Vi hade ju några fina år. Det var ju billiga trupper vi hade, små resurser för att vara i superettan, men utifrån det genererade det bra med poäng, säger Kuno.

– Att vi lyckades undvika negativt kval de åren där efter 2014 var ju något riktigt bra.

Smartaste spelaren ni haft?

– På fotbollsplanen tycker jag nog Simon Thern. Han visste innan vad han skulle göra och låg nästan alltid steget före i sin tanke trots att han var väldigt ung när jag hade honom. Lite lik sin far spelmässigt, säger Kuno.

– Martin Claesson kunde vi ha som mittback, mittfältare och forward. Han hade vi ju fan överallt, säger Jörgen och skrattar.

På frågan om Jörgen Petersson kan tänka sig Värnamo igen säger han: "Man ska ta det som det kommer. Man vet knappt vad som händer imorgon."
Foto: Oscar Strandberg

Vilken är bästa spelaren ni haft?

– Det går inte att ta fram en. Pär Cederqvist innan när han gick till Djurgården. Juan Robledo, Issam Jebali som var på en egen nivå. Jonathan Ring. Men bästa jag haft sett till konkurrensen spelaren spelat i, så säger jag: Therese Sjögran. Hon var ju otroligt bra i Malmö och Pernille Harder i Linköping. Rasmus Elm har en nivå som jag inte vet om någon annan svensk spelare har, han har en enorm speluppfattning. Han gör spelare runt sig bättre, säger Jörgen.

– Jag tog ju upp Niklas Hult när han var 15 år till A-laget. Sedan tog vi upp Loret (Sadiku), Viktor (Claesson), Simon (Thern) och Josef Baffo alla var jättenyttiga och mycket bra tränade. Viktor är ju den bästa nu. Han är ju fantastisk. Men Niklas Hult är den bästa jag haft i Värnamo. Det är ju det som varit så bra i Värnamo att det har funnits så bra spelarmaterial. Det är något unikt som Värnamo har haft att de kunnat utveckla spelare. Överhuvudtaget har det varit bra folk runt Värnamo, säger Kuno.

Peter "Kuno" Johansson.
Foto: Eric Moreau

Det var bara media som var dåliga på slutet av er sejour?

– Hehe. Nej då, de var bra som fanken, jag tyckte media var jättebra, säger Kuno.

Men du var inte helt nöjd på din sista presskonferens där 2016 efter att ni säkrat nytt kontrakt... Då gav du en rejäl hårtork till Värnamo Nyheter.

– Vad sa jag då?

Du frågade om Värnamo Nyheter var på plats och svarade själv: ”nä de är aldrig nån här”, sen kritiserade du en reporter för att ”yra” efter att han skrivit om en 0-0 match mot Sirius och du tyckte att vi som ”hemmatidning nån gång skulle hålla på IFK Värnamo”...

– Vi tyckte att det blev negativt skrivet om lagets sätt att spela, vi jobbade med små resurser och visst hade vi kunnat spela en annan typ av fotboll. Men vi ansåg att det hade varit självmord. Men det kan man ju ha olika åsikter om.

Ja så är det ju, hade du valt några andra ord idag?

– Det var väl lite drastiskt kanske, men det var inget personligt mot reportern som person utan det är ju som när Janne Andersson går ut och försvarar Marcus Berg. Reportrar ska ju få tycka självklart, men det är inte alltid de har hela bilden.

Jag förstår, men det kan ju vara svårt när man inte kan vara med på varje träning... men det här med att du var besviken på att vi som tidning inte hejade på IFK som ”hemmatidning” det är ju inte riktigt vårt uppdrag, vi ska ju hålla oss neutrala känner du så fortfarande…?

– Nä, och det var inte så jag menade riktigt, bara att vi kunde få lite mer kredd för det vi och framför allt spelarna gjorde. Det vi sa var ju också att det är svårt att vinna i superettan. Vi hade kunnat välja att ha mer bollinnehav, men vi valde det spelsätt som vi tyckte var bäst med de spelare vi hade då. Hade vi gjort något annat hade vi nog åkt ur. Då hade vi kunnat säga att vi hade haft ett bra bollinnehav och spelat ”kul” fotboll, men det hade ju inte hjälpt så mycket om man åker ur. Vi ville väl bara säga att ni kunde vara lite mer positiva till att IFK Värnamo höll sig kvar som ett elitlag i kommunen.

Hur mycket följer ni IFK nu?

– Jag följer dem. Jonas (Thern) har inte haft det enkelt. Förra året kom han in lite mer på hösten och redan då hade man många nya spelare som skulle ”lära sig” hur man ville spela. Nästa år kan man kanske hoppas på lite mer av honom och laget om man kan behålla de spelare man vill. Man fick en dålig inledning trots att man spelade bra, säger Kuno.

– Just nu följer jag dem mer än jag brukar då vi har Edvin Crona på lån från Kalmar FF där, säger Jörgen.

Vad tror ni, kan IFK gå upp i superettan igen?

– Självklart kan man det. En dröm är ju att några av de "egna” spelarna kommer tillbaka och kan ”förgylla” IFK i några år och då föra IFK ännu högre upp i seriesystemet, säger Kuno.

– Division 1 är jättetufft. Det är flera lag som satsar rejält för att gå upp. Visst chansen finns om man är tålmodig och jobbar vidare på det man tror på över tid.

Ni som fått alla frågor och vill att vi frågar annat ibland för att få helhetsbilden, vilken fråga skulle ni vilja få som ni inte fått?

– Hehe. Det låter som en Kurt Olsson-fråga, säger Jörgen.

– Man är ju jävligt trött på "varför förlorade ni?". Det är ju en sådan stor fråga, det är så komplext. När man får en rad på sig i tidningen med svaren så blir ju svaren goddag yxskaft också. "Hur känns det?" är ju inte jättefyndig heller längre. Men när man gör byten så får man ofta höra att: "Varför bytte du så sent?" Inte, "vad var tanken med bytet?" Det hade varit kul att få svara på. Byten handlar ju inte om att göra det sämre utan mer att försöka konservera något eller att förändra något till det bättre, säger Jörgen.

Läs krönikan om händelsen från 2016: