— Jag kan se mina egna föräldrar i dem, jag känner empati med dem. Jag vet hur svårt det är att ta sig in på arbetsmarknaden som nyanländ, säger Kreshnik Mulaj, delägare i Swepack, där man jobbar med sortering och packning av skruvar bland annat.

I en gammal fabrikslokal på Julias Väg i närheten av Finnvedens Bil i Värnamo ligger ett ganska ovanligt företag.

På Swepack är alla utom en i personalen födda i ett annat land och ägarna kom till Sverige som flyktingar för 25 år sedan.

Ett 20-tal som har varit anställda på företaget har varit nyanlända från till exempel Sydsudan, Vietnam, Somalia, Syrien, Kina, Makedonien och Kosovo.

"Chefen är jättesnäll"

För tillfället är det fyra nyanlända som jobbar på Swepack.

Två av dem har nyligen kommit hit från Syrien, Mohammad Rahal var polis i Aleppo och Juma Alali studerade kemi i Syrien.

Nu har de jobbat på Swepack i några månader och de verkar trivas bra.

— Det är mycket bra att jobba här och chefen är jättesnäll, säger Mohammad Rahal, som drömmer om att bli polis i Sverige.

— Jag trivs bra här, alla är så snälla här, berättar Juma Alali.

Bunjamin Zekjri från Makedonien har varit i Sverige lite längre än Mohammed och Juma och har hunnit jobba som bagare i Malmö.

— Jag har jobbat som bagare i 20 år. Det här är lite annorlunda, men jag har jobbat här i en månad nu och det går bra det här också, säger han och packar ned servicekit till motorsågar i plastpåsar.

Vill ta socialt ansvar

Det är Värnamobon Kreshnik Mulaj som äger Swepack ihop med sin bror Fatos Mulaj.

Han känner att han tar ett socialt ansvar när han anställer nyanlända och utrikes födda. En del av dem går delvis på lönebidrag och en del arbetar fyra dagar i veckan på Swepack och läser SFI en dag.

— De måste ju kunna kommunicera på svenska, det är kravet. Swepack är en bra skola för dem, det fungerar som ett trampolinföretag. De som jobbar här har lättare att få jobb på andra företag, de flesta har fått jobb på andra företag, i butiker och på äldreboenden, säger Kreshnik Mulaj.

— Jag har anställt nyanlända som har kommit och knackat på dörren själva och sagt att de vill jobba här, sånt värdesätter jag. De flesta är duktiga, men det finns också de som är här i någon dag bara och inte tycker att det är deras grej eller så vill de inte jobba helt enkelt.

Flykting från Kosovo

Kreshnik kom själv hit som flykting med sin familj från Kosovo 1992 när han var sex år.

Han vet hur tufft det kan vara att börja om i ett nytt land med ett nytt språk.

— Jag minns hur det var, det var svårt för mina föräldrar att få jobb i Sverige och vi hade det ganska tufft ekonomiskt när jag var liten, säger han.

— Jag tycker synd om de nyanlända, jag känner igen mig själv i dem och jag kan se mina egna föräldrar i dem. De flesta är så tacksamma för att de får ett jobb.

Kreshniks föräldrar fick också jobb med tiden och för honom själv har det gått riktigt bra i Sverige.

Efter att ha gått tekniska programmet på gymnasiet fick han jobb som ställare på Ewes i Bredaryd.

Där jobbade han i åtta år, men 2013 startade han Swepack som ett sidoprojekt och fick hjälp av sin familj.

Lyrisk över Swepack

Men det gick snart så bra för Swepack att det blev ett heltidsprojekt för Kreshnik. Nu har han bland annat kunder som Bufab, Nominit och Gjuteriteknik.

Swepack omsätter 6 miljoner kronor om året och målet för 2017 är en omsättning på 7, 5 miljoner kronor.

— Jag hade nytta av Fas 3 de första åren och jag hittade en bra nisch. Vi jobbar ju med efterbearbetning, sortering och förpackning av överblivet material. De större tillverkande företagen har inte råd eller tid att göra sådana saker, säger Kreshnik.

Det är också tack vare att det har funnits utrikes födda och nyanlända som har varit beredda att jobba på Swepack som det gått så bra för företaget.

Johanna Buchalle, arbetsförmedlingschef i Värnamo, är smått lyrisk över Swepacks insats.

— Vi är tacksamma för det samarbete vi har med Swepack. De bidrar till integrationen i lokalsamhället, vi önskar att vi kunde ha det samarbetet med fler lokala företag så att vi gemensamt kunde bidra till integration, säger Johanna Buchalle.

Kreshnik påpekar att man som nyanländ inte måste vänta på att få en anställning hos någon annan.

— Kan jag starta företag och lyckas så kan andra det också. Här i Sverige och i Värnamo, som jag tycker är en av världens finaste kommuner, har man alla möjligheter om man vill starta företag. Fler nyanlända borde ta det steget, Värnamo Näringsliv och Almi hjälper ju en med stöd och råd och erbjuder utbildningar, säger han.