Utanför Åsenhöga, i Granstorp, hittar man David Kristofferssons gård. Han har varit lantbrukare sedan 1995, då han tog över gården efter sina föräldrar.

— Jag kan inte säga vad det bästa är, det är det stora hela jag uppskattar mycket. Djuren, maskinerna, folket man samarbetar med, allt det gillar jag.

David sticker emellertid inte under stol med att det emellanåt är kämpigt att få ihop ekonomin. För några år sedan stod han inför valet att lägga ner eller satsa.

— Jag valde att satsa, berättar han.

Nytt stall byggdes och nya maskiner införskaffades, ett beslut David inte ångrar i dag.

— Nu börjar det bli bättre. Folk i Sverige vill ha svenskt kött mycket mer nu än vad det var för tio år sedan. Det är jättepositivt.

Vad tror du det beror på?

— LRF har många bra kampanjer, men sedan tror jag program som Bonde söker fru gör sitt. Det sätter fokus på landsbygden på ett sätt.

Att konsumenter väljer svenskproducerat kött är avgörande för David Kristofferssons framtid och han kallar det en överlevnadsfråga.

Ekonomin styr val

Lantbrukarnas Riksförbunds kommungrupp i Gnosjö bjöd nyligen in både tjänstemån och kommunpolitiker till ett samtal om just svensk närproducerad mat utifrån kommunens perspektiv.

— Det är maten vi trycker på. Man kanske inte alltid kan leverera närproducerat, men i alla fall prata svenskt, säger Bosse Rudolfsson, LRF Gnosjö kommungrupp.

I Gnosjö kommun är en hel del matvaror som köps in och serveras på skolor och äldreboenden närodlade, men det är långt ifrån allt och köttet är inte alltid svenskt.

— Vi försöker ha så mycket närproducerat det går, men vi har en begränsad budget och att få till svenskt kött alltid är tufft då det är dyrare, säger Linda Lundström, som är upphandlare.

Nytt vid upphandling

Annons

Gnosjö kommun samarbetar med Gislaveds kommun när det gäller upphandlingar och är i startgroparna för ny upphandling av livsmedel just nu.

Inför upphandlingen har man försökt tänka kring frågorna om närodlat och svenskt, berättar Lundström.

— Vi delar upp livsmedlen för att kunna få in fler leverantörer, framförallt är det de mindre som får en chans, säger hon.

Vad det är för mat som serveras i kommunen är en fråga som väcker stort engagemang. Frågan har även behandlats politiskt.

I Gnosjös kostpolicy som antogs 2015 står att läsa: Möjligheten att använda ekologiska eller närproducerade livsmedel i större utsträckning skall stimuleras och erbjudas alla kök när tillgängligheten och de ekonomiska förutsättningarna finns.

— Det är stort engagemang i våra kök och hos våra gäster för de här frågorna. Mat viktigt för alla, säger kostchefen Eldin Salihovic.

Politikerna överens

Från och med höstterminen i år serveras ett vegetariskt alternativ vid varje lunch på flera skolor i kommunen. Kostchefen ser det som en möjlighet att eventuellt kunna satsa på mer svenskt kött framöver.

— Serveras kött mer sällan, då kanske det finns möjlighet att se till att när det väl serveras kött så är det svenskt, säger han.

För de kommunpolitikerna som mötte upp med LRF verkar maten inte vara någon stridsfråga. De är rörande överens om att närodlat är ett gott alternativ som bland annat gynnar landsbygden.

— Jag tycker det är viktigt att vi gynnar det som finns på orten, men Gnosjö kommun är för litet och är ingen jordbrukskommun utan en industrikommun. Då får man se till regionen, säger Johan Malm (C).

Kommunalrådet Arne Ottosson (M) och oppositionsrådet Markus Kauppinen (S) instämmer.

— Det är det viktigt att skicka signaler från politiken om att till exempel öka andel närproducerad mat i skolan, säger Kauppinen (S).

Vad har Gnosjö kommun för mål och visioner om maten som serveras i kommunen?

— Mat är mycket viktigt, men vi har inte diskuterat att en viss procentsats ska vara närodlat, säger Ottosson.

Mat