Uppemot 80 procent av Sveriges plast- och polymerindustri ligger i och runt Gislaved.

På måndagen gick regeringen ut med att den, tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna, vill utreda ett förbud mot muggar och engångsmatlådor av plast. Därmed går också regeringen ett steg längre än EU:s plastförbud mot plastbestick och plasttallrikar, som ska vara genomfört 2021.

Regionen, som på förekommen anledning kallas för plastbältet, kan därmed komma att påverkas avsevärt av det ökade politiska intresset för plastens klimatavtryck.

En rundringning som Värnamo Nyheter har gjort visar att flera av de stora plastaktörerna i regionen tycker att regeringens utredning kan vara ett steg i rätt riktning, men man oroar sig för kategoriska förbud och förenklingar.

Inte plast som plast

– Det vore plakatpolitik att bara säga att nu förbjuder vi engångsartiklar, tycker Torbjörn Egerhag som är vd på K.D. Feddersen Norden.

Torbjörn Egerhag efterlyser livscykelanalyser för att förstå vilken produktens totala miljöpåverkan egentligen är.

Företagen som Värnamo Nyheter har talat med lyfter alla fram att plast kan vara mer hållbart än de alternativ som finns tillgängliga idag. Innovation inom plasttillverkning har också lett till att gröna lösningar är på frammarsch, framför allt vad gäller engångsartiklar och plastpåsar. Där är många svenska företag på god väg.

Annons

– Biomassa som görs av restprodukt av skogsavverkning är en intressant möjlighet som utforskas just nu, säger Mikael Heinig som är ordförande för Polymercentrum, ett kompetenscentrum inom plastindustrin med cirka 700 anslutna företag i plastbältes-regionen.

Konsumenterna viktigare än politikerna

Industrin verkar överens om att det är konsumenternas efterfrågan som har störst påverkan på produktionens omställning till klimatvänligare plast.

– Den här omställningen har pågått i tjugo år för att kunderna krävt och efterfrågat det av oss, även om media och politikerna började prata om det först nu. Om grön plast krävs av konsumenten så kommer den, menar Michael Jonsson som är vd på AD-plast.

I mars i år tilldelades AD-plast priset för Årets Nytänkare i Gislaved på Affärsgalan, som anordnas av Tillväxtstiftelsen i Jönköpings län. Michael Jonsson tror att det delvis har att göra det AD-plasts hållbarhetsarbete, men han påpekar att de inte är ensamma i branschen.

– Plastindustrin är duktig och ligger i framkant. Vi jobbar mycket med att ta tillvara på grejer och att återvinna. Till exempel har vi minskat på energibehovet med 70 procent per kilo producerad plast. Det finns ett självändamål för jag sparar kostnader men också ett miljöengagemang. Det gynnar alla.

Michael Jonsson efterlyser en fördjupad dialog mellan politik och plastindustrin, och en konsekvensanalys över tid för att undvika förhastade och förenklade förslag. Andra menar att förbudet kan ge en knuff i rätt riktning.

– Ett sånt här beslut kan bli ett tydligt incitament och indirekt hot om att lagstiftaren annars kan komma in i spelet. Det ger marknaden utrymme att ställa om i tid, säger Torbjörn Egerhag från KD Feddersen Norden.

Mer fokus på att ta svenska lösningar utomlands

Flera av de företag som Värnamo Nyheter talat med menar att systemen för plaståtervinning i Sverige är välfungerande, men att något motsvarande helt saknas i andra delar av världen. De tycker att regeringen borde lyfta frågan internationellt och försöka sprida svenska lösningar för plasthantering och återvinning.

– Bilderna som vi får se på tv av plastberg och plastöar är orsakade av andra länder, och de påverkar den breda allmänheten på ett väldigt negativt sätt mot plasten, konstaterar Mikael Heinig, ordförande för Polymercentrum.

Krävs beteendeförändring

2050 kan det finnas mer plast än fisk i haven. Det är enkelt att måla upp plasten som boven i dramat, men om själva hanteringen av materialet skulle bli mer cirkulär finns stora klimatvinster. Torbjörn Egerhag understryker att beteendet är viktigare än själva plasten, och att det dessutom är många olika material som skräpar ned i naturen.

– Det är inte plastens fel att den ligger i havet, utan problemet är människan som kastat den. Vi måste se plast som en råvara med ett värde som ska tas tillvara på.

Plast som inte nådde hela vägen in i containern vid Stomsjö återvinningsgård.
Foto: Henrietta Flodell
Eu