Fram till samma dag var det hemligt vem som Värnamo Zontaklubb hade bjudit in för att föreläsa om hedersrelaterat våld och förtryck. Sara Mohammad, som kom som politisk flykting till Sverige 1993 efter att ha flytt från hedersvåld i familjen, har skyddad identitet och lever med en hotbild. Trots det fortsätter hon att engagera sig mot hedersförtryck, bland annat genom att föreläsa.

– Det är de krafterna som gör att jag behövs. Det är inte roligt att leva under hot, men det är inget som kan tysta ner mig. Det handlar om mänskliga rättigheter och att barnkonventionen ska gälla alla barn i Sverige, säger Sara Mohammad, grundare till Riksorganisationen GAPF, en sekulär och ideell förening som arbetar mot hedersvåld.

En kvarts miljon

I vilken omfattning hedersrelaterat våld och förtryck förekommer i Värnamotrakten kan hon inte svara på, men hon hänvisar till siffror som visar att en kvarts miljon flickor och pojkar är utsatta för hedersförtryck i Sverige. Enligt Socialstyrelsen är 38 000 flickor i Sverige könsstympade och enligt siffror från Nationella kompetensteamet begicks 10 hedersmord i Sverige förra året, men Sara Mohammad menar att mörkertalet är stort.

– Det behöver inte handla om att alla är rädda för att bli mördade, men det kan handla om att pojkar och flickor inte får umgås, att de inte får ingå i någon kärleksrelation, inte ha sex före äktenskapet och att man inte får skilja sig om man är gift. Det kan få konsekvenser för man klär sig, att man måste täcka sin sexualitet och sin kropp, att man inte får gå på en del lektioner i skolan, som simning och sexualkunskap, säger hon, men betonar samtidigt att inte alla invandrare är utsatta för hedersförtryck.

Tar sig många uttryck

Annons

Hon berättar att hedersförtrycket kan ta sig många uttryck, exempelvis social kontroll, psykisk och fysisk misshandel, könsstympning, oskuldskontroller, våldtäkt, incest och ekonomisk utpressning

– Det kan också handla om att man blir gift som barn eller blir tvingad till äktenskap när man är 40.

Hur kan omgivningen se tecken på att hedersrelaterat våld och förtryck förekommer?

– Skolpersonal kan se tydliga signaler i föräldrars krav, att barnen inte får äta vissa saker, inte får ta av sig sin slöja eller inte får gå hem till en kompis. De kan begränsa barnen från att gå till vissa lektioner. Kanske är det alltid ett syskon som lämnar och hämtar på skolan. Det kan handla om att barnen inte kommer tillbaka till skolan efter sommarlovet.

Vad behöver göras från samhällets sida?

– Generellt sett behöver man synliggöra problemet, inte sopa det under mattan som man har gjort i flera år. Det behövs handlingsplaner och rutiner, mer resurser till långsiktig hjälp, att kommunerna har hederssamordnare, skärpta lagar och egen brottsrubricering för hedersbrott, säger hon och berättar att GAPF har tolv specifika förslag, däribland också att stoppa bidrag till religiösa organisationer som inte tar avstånd från hederskultur och att förbjuda slöja för barn.

Hon menar att samhället hittills inte har gjort tillräckligt för att stoppa hedersrelaterat förtryck.

– Dessvärre har man ibland bidragit till att det blir värre. Man har gett mycket utrymme till religiösa grupper, de som vi har flytt ifrån. De behöver lyssna på oss som har upplevt problemen. Men det har skett en hel del sedan Fadime mördades och särskilt de senaste två åren, men det är långt ifrån tillräckligt, säger hon och berättar att GAPF är på gång att starta en arbetsgrupp i Jönköpings län och hoppas att intresserade ska höra av sig.