Satsningen heter ”Hela vägen till språket” och vänder sig till nyanlända mammor. Av projektbeskrivningen framgår att det även innefattar kvinnor som har varit en längre tid i Sverige, men som bara haft kortare kontakter med SFI, svenska för invandrare.

– Många av de här kvinnorna har hamnat i barnafödandets fälla. Vi vill öka deras möjligheter att ta makten över sina egna liv och snabbare blir integrerade i samhället, säger Michael Anderberg från AME.

Svårare även för männen

Många människor från de senaste årens invandring kommer från länder där många barn är en förutsättning för att exempelvis driva en jordbruksverksamhet. I fattigare länder är dessutom barnadödligheten högre och många är vana vid stora familjer. Statistik från SCB, statistiska centralbyrån, visar att kurvan över barnafödande sjunker när invandrarna har kommit tillrätta i Sverige.

Många nyanlända kvinnor tillbringar en stor tid av sin första tid i Sverige med att ta hand om barn. Det gör att de lätt hamnar efter i språkkunskaper.
Foto: Arkiv

– Att kvinnorna inte lär sig svenska gör livet svårare även för männen. De tvingas ta ledigt från jobbet för att följa med och tolka vid exempelvis läkarbesök, påpekar Anna Gradén som också kommer från AME.

Men nu hoppas man i Vaggeryds kommun kunna förbättra kvinnornas möjlighet att lära sig svenska. Länsstyrelsen har genom två ansökningar beviljat totalt 761 000 kronor för att genomföra projektet där Familjecentralen är en viktig aktör.

Ingen traditionell SFI

– Tanken är att vi ska nå mammorna på gruppnivå i samband med att de besöker Familjecentralen. Men det ska inte bli någon traditionell SFI, utan utgå från ett samhällskunskapsperspektiv, med ämnen som kvinnorna är intresserade av, förklarar Rollan Halilovic från Öppna förskolan på familjecentralen.

Annons

Pengarna ska användas till att stärka resurserna vad gäller kurator, förskollärare, tolk och andra tjänster. En del ska även användas till dokumentation och att sprida kunskaperna till andra kommuner.

– Just det här sättet att närma sig språket har inte provats någon annanstans. Därför är det viktigt att vi delar med oss av såväl goda som dåliga erfarenheter, säger Michael Anderberg.