Det kan liknas vid en rörelse som går genom västvärlden nu. Industrin har skickat ut så mycket produktion till låglöneländer att moderländernas egen industri är närmast anemisk. Nu vill man från flera håll skapa en rekyl och ta tillbaka produktion. I USA kallas den processen för återindustrialisering, i Tyskland för industri 4.0. I Sverige har Teknikföretagen ett projekt som kallas Industri 2030, som innehåller liknande tankar.

Industri 4.0 är väl det bästa namnet?

– Ja, det tycker vi också, säger Anders Ahlström, vd för Gislaveds Näringslivs AB och stolt pådrivare för att få igång processen i Gislaved.

Informationssamhälle

Industri 4.0 som namn gestaltar en sammansmältning av industri och informationssamhälle. Det är vad det handlar om.

– Utan informationsteknologi skulle det inte vara möjligt.

Hans Nilsson är projektanställd för att driva ett automationsprojekt. Det handlar om att koppla ihop lokala automationsföretag med forskare från universiteten och skapa goda kunskapsspiraler. Han har sett i det projektet att det är en hunger inom industrin efter mer kunskap inom området. Och även utanför industrin väcks intresset.

– Produktion börjar bli ett hett ämne, säger Hans Nilsson.

Annons

Nu har samarbetet med grannkommunerna Gnosjö och Värnamo tagits upp en nivå i och med att man bildat Gnosjöregionens näringslivsråd tillsammans. Projektet med automation och återindustrialisering tas upp till den nivån nu. Men det kommer inte stanna bara där.

Reformerad skola

– Vi ser att det allt mer blir en nationell plattform i vår bygd för det, säger Anders.

– Det är riktigt häftigt. Här har vi forskare från Linköping, Chalmers, KTH med mera som riktar blickarna mot Gnosjöregionen och ser att här finns utvecklingsmöjligheter.

Uppgiften om 6 000 jobb som försvunnit från Gnosjöregionen har Anders Ahlström tagit fram tidigare med hjälp av forskare. Men trots det är industrin i Gnosjöregionen fortfarande stark. Tack vare det är regionen särskilt intressant för den akademiska världen också.

Men ska industrin börja plocka hem produktion igen i stor skala, då finns det ett antal stötestenar som måste tas bort. Den kanske viktigaste är kunskapsförsörjningen.

– I dag finns det ingen kompabilitet mellan skola och näringsliv, säger Anders.

Industrin har ingen nytta av de ungdomar som tar studenten i dag. Därför måste utbildningssystemet reformeras. Det är på gång nya lösningar för det också. Det ska vi berätta om i kommande artiklar.