Sedan det stod klart att det kommer omkring 100 personer som vill bosätta sig i Gislaveds kommun, genom anhöriginvandring, har kommunstyrelsen jobbat hårt på att hitta en lösning snabbt i boendefrågan.

Läs mer: Vädjar om kommuninvånares hjälp i bostadsbristen

Det handlar om ensamkommande barn som har bott i kommunens boenden och som, när de fick permanent uppehållstillstånd, har sökt så kallad anhöriginvandring till sina familjemedlemmar. En del av dem är redan här.

– Det är bråttom, vi måste lösa detta nu, säger Marie Johansson som när hon i slutet av juni fick veta hur situationen såg ut valde att kalla till ett extrainsatt möte med kommunstyrelsen i slutet av förra veckan.

– Vi hade inte tid att vänta och förlora en hel månad till nästa nämndsmöte. Vi behövde hitta en lösning nu, säger hon.

Och det har man nu gjort. I fredags tog kommunstyrelsen beslutet att satsa på 15 nya fritidshus som ska ställas på plintar i parkområdet utanför Glashuset på Gisleområdet i Gislaved. Husen ska köpas in och fastighets- och serviceförvaltningen har nu i uppdrag att genomföra upphandlingen.

Vad notan för inköpen av de 15 fritidshusen kommer att landa på är för tidigt att säga, men Marie Johansson tror att det handlar om tre till fyra miljoner kronor.

Annons

– Vi har räknat med att det kostar ungefär 300 000 kronor per hus att få det levererat och klart, säger hon.

Beslutets togs av en enig kommunstyrelse. Sverigedemokraterna valde att inte delta i beslutet.

En kortsiktig lösning

Det var i början av juli som socialnämndens arbetsutskott tog beslutet att använda de 16 lediga lägenhetsplatserna på Solbacka Reftele till akutboende för anhöriginvandring fram till 30 september.

– Så nu har vi fram till den 30 september på oss att ordna med en lite mer långsiktig boendelösning, säger Marie Johansson och tillägger:

– De 15 fritidshusen är en kortsiktig lösning. Så snabbt vi kan vill vi att de nya kommuninvånarna ska komma till ett permanent långsiktigt boende. Det kan fungera att bo på 35 kvadrat en kort tid, men har man två eller tre barn behöver man något större på sikt.

Kommer att hyras ut

Att det är så bråttom beror på att kommunen är skyldiga att ordna med boende och försörjning så länge som de anhöriginvandrade inte är inskrivna i etableringen med arbetsförmedlingen.

– Och de kan inte bli inskrivna där förrän de har en bostadsadress. Så fort de blir inskrivna i etableringen har de försörjning genom staten via arbetsförmedlingen. Om de bor på till exempel vandrarhem så har de ingen adress och kan inte bli inskrivna på arbetsförmedlingen och då är det kommunen som måste stå för försörjningen, säger Marie Johansson.

Tanken är att när de nya kommuninvånarna har flyttat från fritidshusen till permanenta bostäder ska de 15 fritidshusen kunna användas till lägerlogi när idrottsföreningar från andra delar av landet eller från utlandet kommer för att ha träningsläger i Gisleområdet.

– Vi kommer att få intäkter på dem redan nu eftersom de familjer som kommer att bo där ska betala hyra. Och det handlar om marknadsmässiga hyror, säger Marie Johansson.