Det började med födelseboken. På raden för både moder och fader står det ”okänd”. Strax intill tilltalsnamnet står med snirkliga bokstäver ordet ”oäkta”, någonting som då var lika med ett livslångt stigma. Den nyfödde pojken hette Sven Thage, en person som många år senare kom att bli pastor och föreståndare av Soldathemmet i Skillingaryd.

– Han blev lite känd på orten men inte många visste om hans bakgrund. Jag tror att han funderade mycket över sitt ursprung, säger Gunvor Carlsson, som är gift med Thages son Claes.

Sven Thage Carlsson föddes den 24 juni 1905 i Gamla stan i Stockholm, i hemmet hos en fristående barnmorska av det slag som brukade anlitas till kvinnor som ”råkat i olycka”. Den enda information som fanns i födelseattesten var, förutom sonens namn och födelsedata, moderns födelsedata: 18 september 1883.

– Den informationen kom man ju inte långt med, konstaterar Gunvor.

Som erfaren släktforskare visste hon att det fanns andra vägar att gå och 1994 for hon och Claes till Stockholm för att leta i gamla arkiv. På stadsarkivet framgick det att lille Thage hade lämnats till ett barnhem, bara två dagar gammal. Med sig hade han en större summa pengar – hela 600 kronor för mat och underhåll. Det var en ledtråd.

– Det motsvarar omkring 35 000-40 000 kronor i dagens penningvärde. Så mycket pengar hade inte en piga så vi förstod att åtminstone en av föräldrarna måste ha varit välbärgad, säger Gunvor.

Ett år gammal kom Thage till en lantbrukarfamilj i småländska Gällaryd. En dag när han var i sjuårsåldern kom en bil till gården, något som inte hörde till vanligheterna. I den satt en fin dam i långkappa och stor hatt. Kvinnan steg ur bilen och mötte fosterpappan på gårdsplanen. Thage förbjöds att gå ut men i fönstret kunde han se hur den fina damen motades bort.

– Han var under hela sitt liv övertygad om att det var hans biologiska mamma han sett där ute. Fram tills dess hade han fått mystiska födelsedagspresenter skickade till sig varje år, men de upphörde efter den där händelsen.

Thages minnesbild sporrade Gunvor att leta vidare, men efter att hon hade gått igenom samtliga kvinnor med moderns födelsedata i södra Sverige, en lista med flera tusen namn, utan att hitta någon koppling till Thage lade hon forskningen på is under några år.

2017 kom vändningen i form av den nya DNA-tekniken. Claes skickade in sitt DNA till ett par släktforskningsdatabaser och snart dök släktingar upp från hela landet. Bland annat en man vid namn Fabian Grapengiesser och en Wiking Wahlgren. Gunvor tyckte sig se ett visst mönster.

– Wikings mor hette Marianne Lundberg. När jag tittade på Fabian Grapengiessers gren så hette hans farmor Sigrid Lundberg. Sigrid och Marianne var systrar, båda kom från Valdemarsvik.

Plötsligt hade Gunvor fått ihop en familj som på något vis hade genetisk koppling till Thage. Särskilt intressant var Mariannes och Sigrids morbror, Walter Lundberg, född 1877 i Valdemarsvik.

– Han var nära i ålder med Thages mamma och jag tänkte att finns det en enda kvinna i Valdemarsvik som är född 18 september 1883 så ska jag hitta henne!

Gunvor satte sig att läsa husförhörslängder, sida upp och sida ned, tusentals sidor, för att hitta ett födelsedatum som passade. På sidan 1 005 hittade hon Walter och bara ett par sidor efter honom fanns en kvinna med rätt datum, en Anna-Maria Nordgren. Inte nog med det, kvinnan bodde dessutom i samma kvarter. Det visade sig att hon arbetade som piga hos Walters mamma, som blivit änka en tid innan.

– Det var en sådan ahaupplevelse så det var inte klokt! Jag insåg att det måste vara de två, Thages mamma och pappa. Jag hade hittat dem, säger Gunvor.

Hon letade efter fakta om Walter Lundberg och insåg snart att han var en framstående man.

– Han hade ärvt en stor läderfabrik som han drev tillsammans med sin bror. Han var också en stor traventusiast och var med och grundade Solvalla. Han levde ett ganska hårt liv och var inte så gammal när han dog, år 1930. säger Gunvor.

Vem var då Anna-Maria Nordgren? Där var det svårare att hitta information. Enligt husförhörslängden emigrerade hon till Amerika 1912. Claes skickade in sitt DNA till släktforskningsdatabasen Ancestry, som används flitigt i USA. Resultatet gav de sista bitarna i pusslet.

– Hela Anna-Marias släktträd dök upp. Det visade sig att hon hade emigrerat till USA 1912. Hennes familj hade flyttat ett par år tidigare, det fanns ingen släkt kvar i Sverige, säger Gunvor.

Efter 100 år hade gåtan fått sin lösning och Thages misstankar hade visat sig stämma. Kanske var hans minnesbild av kvinnan i hatten hans mamma, precis innan hon reste till Amerika?

– Det skulle stämma i tid. Kanske kom hon för att ta farväl? Kanske ville hon ta Thage med sig? Det får vi aldrig veta, säger Gunvor.

En annan fråga som förblir obesvarad är föräldrarnas känslor för varandra. Han var en framgångsrik fabrikör, hon en enkel piga. Men Walters yngsta dotter bar ett namn som talar för sig. Hon hette Anne-Marie.

– Anna-Maria måste ju ha gjort intryck tänker man, eftersom dottern fick ett så snarlikt namn. Jag tror inte att det är en slump.

I sitt sökande bland stadsarkivets dokument fann Gunvor också en anteckning från 1926, en förfrågan beträffande anhörig. Det var Thage som 21 år gammal rest hela vägen från Småland till Stockholm för att söka svar på sina frågor men utan resultat.

– Det visar hur viktig den här frågan var för honom. Å ena sidan känns det sorgligt att Thage aldrig själv fick veta sanningen, men för oss känns det väldigt bra att gåtan har fått sin lösning, säger Gunvor Carlsson.