Riksrevisionen har granskat polisens hantering av mängdbrott och har bland annat kommit fram till att vardagsbrotten (till exempel bostadsinbrott och skadegörelse) utreds alldeles för ineffektivt och inte klaras upp. Polisen har till april på sig att förbättra den operativa förmågan.

Håkan Boberg delar Riksrevisionens bild av de utmaningar polisen har, som att bemanna upp lokalpolisområdena och mängdbrottsutredningsgrupperna. Han känner igen sig i bilden som beskrivs av att polisen de senaste åren har fått prioritera många grova brott och tagit hjälp av mängdbrottsutredare i det utredningsarbetet.

– Det har påverkat andra utredningar. Vi har också det senaste året fått hjälpas åt i polis-Sverige där vi kunnat bidra med utredningsresurs till Stockholm, Eskilstuna och på andra platser i Sverige där lägesbilden varit svårare och besvärligare än i vårt polisområde, berättar Håkan Boberg.

Han förklarar att det är så polisen behöver göra, det vill säga att prioritera och hjälpas åt. Han ser att polisen behöver fortsätta att kompetensutveckla.

– Vår utredningspersonal är också något som Riksrevisionen nämner. Där har vi en stark tillväxt inom polisen. Vi får in många nya, unga människor i vår organisation, vilket är jättepositivt. Det tar ganska lång tid att bli en kompetent utredare. Vi ser en stark generationsväxling i våra utredningsgrupper där vi behöver utbilda och utveckla flera nya kollegor till att bli brottsutredare, säger Håkan Boberg.

Riksrevisionen tar också upp civil kompetens i sin rapport. Riksrevisionen är kritisk till hur civil personal används, och hänvisar till en regel som begränsar hur många som får anställas i den personalkategorin. Det gör i sin tur att resurserna på bland annat polisens kontaktcenter – som tar emot de flesta polisanmälningarna – inte blir tillräckliga.

Håkan Boberg ser ett starkt värde av att ha civila utredare och civil kompetens när det gäller analytiker och liknande. Det är något han ser ha fått stå tillbaka nu på grund av polistillväxten.

– Jag hoppas och tror att vi framöver ska kunna bli fler med civil bakgrund som kommer in och hjälper oss med sin kompetens, säger Håkan Boberg.

När det gäller bemanningen inom polisens kontaktcenter tycker han att det är viktigt att polisen svarar inom rimliga tider när allmänheten ringer.

Hur tror du att allmänhetens benägenhet att anmäla brott påverkas om man upplever att vardagsbrotten inte klaras upp?

– För det första vill man komma i kontakt med polisen och vill inte vänta alltför länge när man ringer in sin anmälning. Jag tror att det absolut viktigaste för medborgarna är att de känner att polisen kommer när de ringer och behöver akut hjälp. Där tror jag att vi har ett stort förtroende även fortsättningsvis, säger Håkan Boberg.

Han tycker att det är viktigt att allmänheten känner förtroende för polisen. Han tror att olika händelser, både nationellt och lokalt, kan påverka medborgarnas bild och förtroende för polisen. När det gäller den uppmärksammade Mats Löfving-affären tror Håkan Boberg att det kan påverka polisens förtroende tillfälligt när det gäller hur de tar hand om och hanterar olika situationer.

– Det är svårt för mig att recensera det arbetet. Men det är viktigt att vi är öppna och transparenta och tar hand om våra egna medarbetare på ett bra sätt, säger han.