Ett yrkesliv säger mycket om vilka vi är, bygden vi lever i och dess historia. Just nu pågår ett projekt, Svea på Stolfabriken, där målet är att dokumentera yrkeslivsberättelser från länet i 45 minuter långa filmer. Projektet drivs i Studieförbundet Vuxenskolans regi och har vid sidan om dess historiebevarande syfte också som mål att förebygga ensamhet, öka självkänslan och erbjuda gemenskap för länets seniorer.

– I varje kommun skapas en studiecirkel med mellan åtta och tolv seniorer som diskuterar fram ett eller flera teman för just sin kommun. De väljer sedan ut ett antal personer som de intervjuar och filmar. Tanken är att den här filmen ska spegla bygdens anda, säger projektledaren Anna Stavréus.

Projektet finansieras av Allmänna Arvsfonden och är ett samarbete mellan Studieförbundet Vuxenskolan, Region Jönköpings län, Jönköpings hembygdsförbund och Jönköpings läns museum. Alla 13 kommuner i länet ska få sin egen film och tolv är kvar att göra.

– Sävsjös film är redan klar, den gruppen ingick i pilotprojektet och ligger till grund för oss nu, säger Anna Stavréus.

Studiecirkelns deltagare enas om vilka seniorer som kan vara intressanta att intervjua. De bestämmer också när, var och hur ofta träffarna ska ske. Det kan vara en gång i veckan eller en gång i månaden. Anna Stavréus finns med som ett bollplank under hela processen och utbildar i film- och ljudteknik, men klippningen görs av ett produktionsbolag.

– Det är viktigt att säga att man inte behöver vara proffs, tvärtom. Någon kanske vill filma, en annan intervjua, någon vill kanske vara speakerröst, någon kanske nöjer sig med att servera fika. Man väljer själv, säger hon.

Projektet pågår under två år och Anna Stavréus ligger inte på latsidan. I Eksjö, Nässjö, Tranås och Aneby är grupper redan i gång. Nu har turen kommit till Finnveden. I veckan hölls inledande informationsmöten i både Vaggeryd och Hillerstorp. I Gislaved hade en liten skara seniorer samlats och det dröjde inte länge förrän diskussionen om tänkbara teman för kommunen var i gång. Var det tillverkningen av celluloidplast? Isaberg Rapids tillverkning av häftapparater? Gummifabriken? Bildandet av Scandinavian raceway? Förslagen var många.

– Jag brukar säga att Gislaved nästan är som ett Minisverige, vi har jordbruksbygden i Reftele, vi har mycket skog och sågverk i norr, Gislaved har plastindustrin, medan Anderstorp präglats mer av småindustrier, konstaterade en av deltagarna, Gunvor Nygren, ordförande i Reftele hembygdsförening.

Kanske är det just mångfalden som är det mest signifikanta för kommunen, föreslog Anna Stavréus. Hon berättar att vid träffen i Hillerstorp pratades det mycket om Gnosjöandan: om någon förlorade jobbet såg man till att ordna ett nytt. I Värnamo lyftes traditionen att starta företag. Gick det inte bra kunde man bara ställa om och göra någonting annat, där var omställningen i sig ett tydligt tema.

– Det är väldigt intressant att se vad som skiljer och förenar kommunerna, alla tycks ha en egen själ. Jag har en idé om att jag så småningom ska klippa samman alla filmerna till en, för att se om det finns någon gemensam nämnare för hela länet, säger Anna.

Hon hoppas att projektets syfte, att sprida historieberättandet och att främja gemenskap bland seniorerna, ska leva vidare och ge ringar på vattnet.

– Det sker ju i grupperna men också i samband med att filmen visas på olika boenden. Där är tanken att alla bjuds in för att prata om sitt eget yrkesliv, säger Anna.

I vissa kommuner kommer filmerna också att klippas ihop och vända sig till ungdomar.

– Barn och ungdomar kan lära mycket av hur livet såg ut förr, men de som kan berätta börjar ju bli till åren. Därför känns detta väldigt angeläget, säger Anna.

Hon tillägger att det fortfarande finns gott om platser kvar i studiegrupperna för de som vill delta.

– Man ska inte känna att man måste kunna bygden eller vara proffs på att filma. Vårt budskap är att ingen kan allt, men alla kan någonting. Tillsammans gör vi någonting mycket viktigt, säger Anna Stavréus.