Annons

Annons

Annons

Gislaved Centrum

Gamla Apoteket Hjorten får nytt liv på museet: ”Det var en ren slump”

När Marianne Tranell besökte Industrimuseet i Gislaved såg hon en ödslig monter. Då fick hon en idé. Varför inte visa fram den skatt som legat i Kronans Apoteks källare i alla år? Nu har de historiska föremålen tagit plats bakom glaset.

Text

Marianne Tranell och Karin Widel visar en bild på den gamla apoteksgården. Apoteket låg i den norra flygeln fram till 1917.

Bild: Lina Alkner Timner

Annons

Pillertrissa, dekoktsil och kloroform. Tabletträknare, pulverkuvert och receptkort. I dag bortglömda ord, men för bara 60 år sedan var de vardag för alla som arbetade på apotek. Nu kan alla nyfikna få en inblick i hur apoteken såg ut förr och hur läkemedlen tog form — bokstavligt talat.

Marianne Tranell arbetade i många år som apotekare och chef på Apoteket Hjorten i Gislaved, nuvarande Kronans Apotek, och hade länge tänkt att det vore roligt att visa fram de historiska föremål som legat i apotekskällaren i flera decennium.

— Det var ren tur att ingen hade slängt de gamla föremålen. Jag tyckte det var synd att de bara blev liggande där, säger hon.

Att Marianne Tranell gick förbi den tomma montern på Industrimuseet var en ren slump. Som pensionär hade hon tid att samla ihop de historiska föremålen i Kronans Apoteks källare och tillsammans med Karin Widel har hon nu inrett den tomma ytan.

Bild: Lina Alkner Timner

Annons

Annons

När hon under ett besök på Industrimuseet i Gislaved gick förbi en i stort sett tom monter insåg hon att där var den perfekta platsen. Hon kontaktade sin forna kollega Karin Widel och tillsammans valde de ut vad som skulle ingå i utställningen. Därefter sammanställde hon en pärm med information om allt ifrån dåtidens tillverkningsmetoder till Apoteket Hjortens specifika historia.

— Jag har ställt samman pärmen, men det är Karin som står för det mesta av minnena. När jag anställdes 1984 hade mycket redan gått över till färdigblandade mediciner, säger Marianne Tranell.

I pärmen kan besökarna läsa om hur det gick till när Gislaved fick sitt första apotek, från det första privilegiebrevet som skrevs 1862. ”Platsen för apoteket ordnade komissionslantmätare Gabriel Abraham Johan Seth. På mark tillhörande gästgivare Sven Pettersson fick han tillstånd att uppföra ett hus med flygelbyggnader”, läser Marianne högt.

— Det huset står kvar, det är det gula trähuset på Södra Storgatan 12. I den högra flygeln fanns apoteket, säger Karin Widel.

I denna flygel stannade apoteket fram till 1917 då det flyttade till Södra Storgatan 7, i samma hus som Linnéas konditori sedan kom att drivas. När Karin fick anställning 1958 bodde apotekaren på våningen ovanför. Han hette Wrese och Karin minns både honom och sin första tid på apoteket väl.

— Vi tillverkade piller, pulver, kapslar och salvor och även stolpiller och olika former av dekokter, tinkturer och hudkrämer i labbet.

Influensapulver och huvudvärkspulver dispenserades i kapslar som veks ihop till små kuvert.

— Man kan ju höra i gamla filmer att man måste ”ta ett pulver”. Man förberedde kapslarna genom att fylla dem med luft. På så sätt gick det lättare att få ned pulvret, minns Karin.

Annons

Magnecyl kom i storpack och fördelades i mindre förpackningar, 25 tabletter i varje ask. Marianne visar den gamla tabletträknaren som användes för att snabbt få fram rätt antal.

Annons

— Vi satt vid ett långt bord och delade upp tabletterna. Jag minns hur det dammade och rykte om dem, så skulle det inte ha kunnat gå till i dag. Men då var det ingen som reagerade, säger Karin.

Personalen fick hantera en hel del starka ämnen. Karin minns ett tillfälle då en kund ville ha saltsyra för att lindra sina magbesvär.

— På den tiden hade vi alltid nylonstrumpor på oss. När vi hällde upp den starka syran rykte det plötsligt till och nylonstrumpan försvann. Då insåg man hur starka grejerna var.

Piller tillverkade personalen från grunden. Farmaceuterna blandade pulver och pillermassa till en deg i en mortel. Teknikerna rullade ut den till en sträng som delades i lika stora bitar. Därefter trillades pillren tills de blev jämna och runda, innan de torkades. För att få upp all deg ur morteln användes ett något udda verktyg, nämligen makulerade spelkort från Öbergs.

— De kallades skrapkort. Ena hörnet klipptes av så att man lättare skulle kunna komma ned i skålen och få med sig innehållet upp, som en slickepott. Dessa engångskort användes också vid tillverkning av salvor, de var mycket effektiva, säger Marianne.

När den gamla tidens piller blev omoderna gick apoteket allt mer över till de tvådelade gelatinkapslarna. Pulvret som skulle i kapseln mättes upp i en mätkolv. Sedan sattes de båda kapseldelarna i en särskild apparat, ena halvan i apparatens underdel och den andra halvan i överdelen.

Annons

— Sedan hällde man i pulvret i underdelen och vände överplattan ovanpå. På så vis kom den övre halvan av kapseln på plats, så var det bara att trycka ihop dem, säger Marianne.

Apoteket Hjorten flyttade till Torggatan 6 i början av 60-talet. Där låg det kvar fram till 1989, då verksamheten flyttade till Köpmansgatan 3. 2013 byttes namnet till Kronans Apotek.

— Det har ju hänt så otroligt mycket under dessa år. När man jämför hur apoteken ser ut i dag mot när jag började arbeta på 60-talet är det som natt och dag, säger Karin Widel.

Annons

Det som har drivit henne och Marianne att sammanställa utställningen är risken att apotekshistorien faller i glömska.

— Vi hoppas att också den yngre generationen hittar hit. Det vore synd om kunskapen går förlorad, säger Marianne Tranell.

Pulvret mortlades till en deg. För att få upp allt ur skålen användes makulerade spelkort från Öbergs.

Bild: Lina Alkner Timner

Dekoktsilen användes vid uppkokning av dekokter. ”Man kokade dem på örter, det luktade beskt och hemskt, det var någon stackare som skulle dricka dem”, säger Karin Widel.

Bild: Lina Alkner Timner

Denna låda användes för tillverkning av gelatinkapslar.

Bild: Lina Alkner Timner

När det var dags att tillverka apotekets julsenap användes den stora skålen.

Bild: Lina Alkner Timner

Apoteket som det såg ut då det låg på Södra Storgatan 7, i samma hus som Linnéas konditori sedan startade.

Bild: Lina Alkner Timner

Annons

Etiketter som fästes på glasflaskor och burkar. Dessa slogs in i silkespapper så att de inte skulle gå sönder, ett papper som såg ut som underlagspappret i montern.

Bild: Lina Alkner Timner

I pillerskåpet lades pillren på torkning.

Bild: Lina Alkner Timner

En rad flaskor med mystiskt innehåll.

Bild: Lina Alkner Timner

En farmakopé från 1946. En farmakopé är en samling av föreskrifter och metoder för utformning och tillverkning av läkemedel.

Bild: Lina Alkner Timner

Annons

Kapseluppblåsningsapparaten användes för att blåsa upp papperskapslarna.

Bild: Lina Alkner Timner

Gamla handsnidade skedar.

Bild: Lina Alkner Timner

Montern stod i stort sett tom när Marianne Tranell gick förbi. Då fick hon idén att utnyttja utrymmet till alla de historiska apoteksföremål som i decennier legat i Kronans Apoteks källare.

Bild: Lina Alkner Timner

Det var viktigt att doseringen blev rätt i kapslarna.

Bild: Lina Alkner Timner

Marianne kom till Apoteket Hjorten 1984. Redan då var i stort sett allting färdigpaketerat, säger hon.

Bild: Lina Alkner Timner

Annons

Huvudvärkspulver utskrivet av Dr. Ekström i maj 1968.

Bild: Lina Alkner Timner

Pulvret dispenserades i kapslar som veks ihop i små kuvertliknande förpackningar.

Bild: Lina Alkner Timner

Pillerbräda, pillerspadar och pillertrissor. När pillermassan var klar rullades den ut till en jämntjock sträng som lades i den räfflade brädan. När det räfflade locket lades ovanpå skars de ut i jämnstora bitar. Dessa trillades runda i pillertrissan innan de lades att stelna i pillerskåpet.

Bild: Lina Alkner Timner

I dag är det få läkare som skriver egna beredningar. Därmed försvann ju också motiven för att apoteken skulle hålla på med egentillverkning, konstaterar Marianne Tranell.

Bild: Lina Alkner Timner

Receptkort och burkar för olika sorters salvor.

Bild: Lina Alkner Timner

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan