Annons

Annons

Annons

Julen i Finnveden

TV: Se när gymnasiesärskolans elever förbereder julmarknad

Glögg, marmelad, kakor och en massa godis. Förberedelserna inför Gislaveds gymnasiesärskolas årliga julmarknad pågår för fullt och engagemanget bland eleverna är stort.

Text

Olivia och Evelina gör tummen upp för gymnasiesärskolans UF-företag Tummen upp.

Bild: Lina Alkner Timner

Annons

Köket i Glashuset ångar av diverse väldoftande kok. Här råder redan julstämning. Hotell-, restaurang- och bagerieleverna på Gislaveds gymnasiesärskola fixar det sista inför julmarknaden som snart äger rum. Det bakas kakor, kokas kola och snittas lakr

Inbäddat innehåll

I matsalen sätter Casper och Evelina etiketter på glöggflaskor och marmeladburkar som de sedan pryder med en liten hätta.

— Vi har plockat minst 20 liter blåbär i skogarna utanför Anderstorp och vi har samlat burkar och flaskor i ett halvår och rengjort dem noga, säger läraren Barbro Tegnhammar.

Annons

87 burkar med marmelad och chutney blev det i år och hela 120 flaskor glögg i tre olika smaker, allt egenhändigt tillverkat av eleverna själva.

Annons

— Det är många spännande kombinationer. Mina två favoriter är jordgubb-rabarber med kardemumma och päronmarmelad med chili och saffran, säger Christina Rydén, också hon lärare på skolan.

Det mesta av frukten har skänkts av generös personal. Eleverna har skalat, skurit och frusit in, frysarna har stått fulla sedan i höstas, konstaterar lärarna.

Julmarknaden har arrangerats i fem år och bakom den står gymnasiesärskolans eget UF-företag Tummen upp. Flera av skolans elever har varit med förut och har nu fått viss rutin på hur det går till.

— Alla eleverna känner att det här är på allvar, de har steppat upp och klarar det jättebra. I år är det inte mycket som har gått fel, säger Barbro.

Genom att arrangera marknaden får eleverna vara med i hela processen, från produktion till försäljning. På så vis får skolan in undervisning som spänner över flera kurser samtidigt.

— Vi har till exempel en kurs som heter service och bemötande där man tränar på att sälja, det passar ju perfekt i den här verksamheten, säger Barbro Tegnhammar.

Ute i köket pågår både julbak och godistillverkning. Esmat häller upp varm smet i en plåt. Kolakakan är en riktig bestseller och många elever har gjort den tidigare år, men för Esmat är det första gången.

— Det luktar fantastiskt gott, konstaterar Barbro.

Linnéa är en av dem som har varit med och arrangerat julmarknaden sedan starten. I dag lagar hon lakritsfudge.

— Det är ganska lätt faktiskt, man kokar ihop socker och grädde i en gryta, sedan lägger man i choklad och karamellfärg, säger hon och håller upp plåten med den svarta godismassan som dekorerats med turkisk peppar.

Annons

Annons

Det är första gången som Esmat är med och arrangerar julmarknaden. Lärarna Christina Rydén och Barbro Tegnhammar tycker att det går utmärkt.

Bild: Lina Alkner Timner

Det brummar från ugnen. Det är den mjuka pepparkakan som är klar och Emilia tar genast ut den. Olivia funderar på hur stora bitar som ska skäras av Bountyn. Den är hennes personliga favoritgodis.

— Den är faktiskt jättegod, den innehåller kokos, sirap och socker, men den är ganska svår att göra, säger hon.

Linnéa häller upp kolasmeten med hjälp av en tratt. Det är ett pilligt jobb, de små formarna far hit och dit. Storproduktion kräver både tålamod och en förmåga att arbeta under press.

Casper är noggrann när han sätter på etiketterna på glöggen. Det måste se perfekt ut, menar han.

Bild: Lina Alkner Timner

— Det har ni stora fördelar av sedan när ni kommer ut i arbetslivet, konstaterar Barbro.

För de intjänade pengarna brukar eleverna åka på någon form av studieresa. Till sommaren kanske det bär av till Astrid Lindgrens värld.

— Vi har arbetat med Astrid Lindgren som tema under hela läsåret, säger Christina Rydén.

De båda lärarna konstaterar att det bästa med julmarknaden är att hela skolan är delaktig i den, också de elever som går det individuella programmet.

— Just det här att alla är involverade i produktionen på ett eller annat sätt är viktigt. Alla kanske inte kan koka kola och klistra på etiketter, men alla kan bidra med någonting, säger Christina.

Annons

Barbro tar upp ett exempel, när Alicia skulle baka kolakakor.

— Då rullar man ut smeten i längder och det är ganska svårt att få dem jämna. När jag skulle hjälpa Alicia konstaterade vi att hennes längder ju var mycket finare än mina. Att hon själv kunde se det och uppleva en stolthet i det är fantastiskt bra. Då kände jag att vi verkligen hade lyckats, säger hon.

Annons

Linnéa rör om i kolasmeten så att den inte bränner fast.

Bild: Lina Alkner Timner

Emilia har stenkoll på den mjuka pepparkakan i ugnen.

Bild: Lina Alkner Timner

Evelina sätter på hättor på marmeladen. 87 burkar blev det totalt.

Bild: Lina Alkner Timner

Henrik Ekstrand undervisar på livsmedelsprogrammet, men är på gymnasiesärskolans hotell- och restauranglinje två dagar i veckan.

Bild: Lina Alkner Timner

Esmat lagar kolakaka för första gången.

Bild: Lina Alkner Timner

Olivia skär upp sitt favoritgodis, Bounty.

Bild: Lina Alkner Timner

Barbro Tegnhammar hjäper till med kolasmeten.

Bild: Lina Alkner Timner

Annons

Kolan skärs i bitar och slås sedan in i papper.

Bild: Lina Alkner Timner

Att fylla de små formarna är ett pilligt och tålamodsprövande arbete, med Linnéa klarar det bra.

Bild: Lina Alkner Timner

Esmat har koll på ugnen.

Bild: Lina Alkner Timner

Annons

Mjuk pepparkaka i vackra former går alltid åt på julmarknaden.

Bild: Lina Alkner Timner

När kolorna har stelnat packas de i påsar.

Bild: Lina Alkner Timner

En omgång mjuk pepparkaka.

Bild: Lina Alkner Timner

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan