Annons

Annons

Annons

Anderstorp

Trendig bisyssla fyller 100 år

Gislaveds biodlarförening har inte bara ett unikt bihus utan också en av landets äldsta bikupor. Nyligen firade föreningen 100-årsjubileum i historisk miljö, med representanter från både Sveriges Biodlares Riksförbund och kommunledningen.

Text: 

Klas Johansson och Göran Stigemyr framför en av Sveriges äldsta bikupor i bruk.

Bild: Lina Alkner Timner

Annons

Ingemar Arvidsson lämnade över en tavla målad av Ove Gottarp till Gislaveds biodlarförenings ordförande Göran Stigemyr.

Bild: Lina Alkner Timner

Medias fokus på bibristen i Sverige har fått en positiv effekt: att intresset för biodling har ökat i hela landet. Det märks inte minst i Gislaveds biodlarförening, som har sett ett stigande antal medlemmar under de senaste åren. Medlemsantalet ligger nu på drygt 80 personer, vilket gör föreningen till länets största sett i relation till kommunstorlek.

Nyligen firade föreningen sitt 100-årsjubileum och ett 60-tal personer bjöds på så väl tipspromenad som smörgåstårta och lotterier. Två prominenta gäster talade: Bo Malmsten, proffsbiodlare och ledamot i Sveriges Biodlares Riksförbund, och Gislaveds kommunalråd Carina Johansson (C), som själv nyligen har blivit biodlare. De passade på att gratulera och samtidigt tacka föreningen.

Annons

Annons

— 100 år av biologisk mångfald i biodlarföreningen har skapat stora värden för både växter, djur och människor i vår kommun. Ni som biodlare har genom ert samarbete skalat upp möjligheten för den enskilda biodlaren, konstaterade hon i sitt tal.

På väggen i den gamla fattigstugan hänger en uppförstoring av föreningens första mötesprotokoll.

Bild: Lina Alkner Timner

Även om föreningen har en egen lokal, Bitorpet, hölls jubileet på Klas Johanssons gård i Norra Bohult i Anderstorp. Det var ingen slump, Klas är nämligen inte bara en trogen medlem i biföreningen utan också ordförande i Anderstorps hembygdsförening. Hans stora intresse för kulturhistoria genomsyrar hela omgivningen: på gårdsplanen står en bikupa som rankas som en av Sveriges äldsta som är i bruk, daterad 1870. Dessutom finns här också en ovanlig paviljong, ett sexkantigt bihus från 1860-talet, med hela 72 fluster i ytterväggarna. Bisamhällena skattas från insidan och är uppbyggda med fyra samhällen i varje rad.

”Vi ville bevisa att det fortfarande gick att låta bin flytta in i huset”, säger Göran Stigemyr.

Bild: Lina Alkner Timner

Gislaveds biodlarförenings ordförande Göran Stigemyr konstaterar att det bara finns ett par liknande hus i landet.

— Bihuset var i bruk fram till 1930-talet, men sedan dess har det stått tomt. Folk har påstått att det inte skulle gå att flytta in bin i huset, men det har vi motbevisat i dag, säger han och lyfter av skyddet i halm och avslöjar binas livliga aktivitet inne i kupan.

Annons

Detta är inte den enda historiska byggnaden på tomten. Strax intill det varsamt renoverade boningshuset står också en gammal fattigstuga från tidigt 1800-tal, ditflyttad och upprustad av Klas Johanssons morfarsfar år 1900.

Annons

— Hans son hette Axel Petersson. Han var med och startade biodlarföreningen där han sedan var ordförande i 32 år, mellan 1935 och 1967, säger Klas Johansson.

Rökpustarna är gamla, men de fungerar faktiskt fortfarande.

Bild: Lina Alkner Timner

Dagen till ära hade den gamla fattigstugan förvandlats till ett litet museum där rostiga gamla rökpustar, som fortfarande faktiskt fungerar, trängdes med gamla sortens bikupor i halm och ett gäng gamla exemplar av bitidningen. På väggen hängde en förstoring av det 100 år gamla protokollet från föreningens bildande i december 1922.

Göran Stigemyr visar de gamla bikuporna tillverkade för hand i halm.

Bild: Lina Alkner Timner

— Vi är ute i god tid med firandet, men vi ville kombinera jubileet med vår sommarfest, säger Göran Stigemyr.

Han tror att en orsak till det höga medlemsantalet i Gislaved är att föreningen är aktiv. Varannan torsdag hålls inspirationsträffar i föreningslokalen i Bitorpet och varje år hålls informativa nybörjarkurser.

— Vi ser att allt fler vill odla och handla lokalt, inte minst nu i kristider. För mig som är ny på det här området är det en trygghet att på nära håll ha en så bred kunskapsskatt att luta mig mot, säger Carina Johansson.

Annons

Drottningdroska för bin? Så här såg drottningtransporten ut förr om åren.

Bild: Lina Alkner Timner

Klas Johanssons morfarsfar Axel Petersson var ordförande i hela 32 år. Göran Stigemyrs far Bertil Stigemyr var inte mycket sämre — han axlade manteln i 27 år.

Bild: Lina Alkner Timner

Annons

Ramar från gamla dagar.

Bild: Lina Alkner Timner

Fram tills nyligen var den gamla bikupan från 1870-talet full med bin. Nu har samhället flyttat över till bihuset.

Bild: Lina Alkner Timner

En samling tidskrifter från 1800-talet och framåt ligger på bordet i den gamla fattigstugan.

Bild: Lina Alkner Timner

Det gamla originalprotokollet från föreningens allra första möte finns kvar.

Bild: Lina Alkner Timner

Bo Malmsten, proffsbiodlare och ledamot i Sveriges Biodlares Riksförbund, kom och talade.

Bild: Lina Alkner Timner

Det originella sexkantiga bihuset har stått tomt sedan 30-talet, men har nyligen åter tagits i bruk.

Bild: Lina Alkner Timner

Annons

Nu finns det bara ett samhälle i bihuset och det skyddas på insidan av halm.

Bild: Lina Alkner Timner

Bikupor från 50-talet pryder också Klas Johanssons trädgård.

Bild: Lina Alkner Timner

Informativa bitidningar daterade 1 maj 1923.

Bild: Lina Alkner Timner

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan