Kanske har ni sett evenemanget ”Never walk alone” på Facebook, hundpromenader i Svenska kyrkans regi. Bakom initiativet står prästen Linda Muhr Sandahl, som nyligen påbörjade sin anställning i Värnamo församling.

Under fria former arrangerar hon promenader för hundar och dess ägare.

— Vår första promenad lockade omkring 15 hundar. Då gick vi runt Prostsjön, det var ganska lagom. Men nästa gång kanske det blir en annan sträcka, det är roligt att variera sig lite, säger hon.

Just hundägare är en grupp som Svenska kyrkan sällan når, menar Linda Muhr Sandahl.

— Vi är bra på att fånga upp intressen i andra sammanhang, vi har ju till exempel våra körer och stickgrupper, men just djurintresserade är vi generellt dåliga på att fånga upp.

Hon hänvisar till en studie som visar att ju fler djur en person har desto vagare kyrklig koppling.

— Jag tycker att det är lite märkligt egentligen, med tanke på att vi så ofta pratar om skapelsen och miljön.

En sak är säker — studien stämmer inte in på henne själv. Hemma i villan i Moheda finns inte mindre än tre hundar, två katter, två kaniner, en ökenråtta och ett antal fiskar.

— Det blir nog så när man har arbetat i djuraffär att vissa djur fäster man sig vid lite extra, de är helt enkelt för söta att sälja, säger hon.

Linda Muhr Sandahl prästvigdes 2007 och hade arbetat som präst i ett tiotal år, bland annat på Öland, då hon kände att hon ville göra någonting annat. Men att det skulle bli i en djurbutik var lite av en slump.

— Jag läste en annons om att en nystartad djuraffär i Växjö sökte butikschef. Jag berättade inte för någon att jag sökte tjänsten, inte ens min man, eftersom jag tänkte att chansen att de anställer en präst som chef inte var så stor.

Ingen blev mer förvånad än Linda själv då butiken kontaktade henne och hon fick jobbet.

— Jag trivdes bra och arbetade där i flera år. Så småningom bytte jag till en annan butik i Växjö, Tassar och Morrhår.

Linda trivdes även där, men nu hade hon börjat längta tillbaka till sitt yrke i kyrkans tjänst. Att hon sökte tjänsten i Värnamo församling beror på att hon mött kyrkoherde Pär-Magnus Möller och diakon Marie Nilsson i andra sammanhang och då fått en positiv bild av Värnamo församling.

— Tjänsten skulle till viss del vara inriktad på undervisning och att inbjuda till mötesplatser för människor som kyrkan inte alltid möter. Det tilltalade mig.

Linda började fundera på vad hon hade med sig och snart slogs hon av tanken: Varför inte ordna hundpromenader i all enkelhet?

— Det kunde vara ett bra sätt att nå ut till grupper som vi normalt sett inte träffar och samtidigt ett sätt för mig som ny här att lära känna människor med liknande intresse.

Promenaderna är öppna för alla hundar och dess ägare. Ingen föranmälan krävs och inte heller några förkunskaper.

— Vi väckte nog lite uppmärksamhet förra gången där vi kom gående med 15 hundar. Inledningsvis var det lite oroligt men det lugnade ned sig snabbt.

Linda Muhr Sandahl hoppas att hundpromenaderna ska locka lika många även fortsättningsvis.

— För den som inte har husdjur kan det vara svårt att förstå hur viktig hunden är i en människas liv. Det ser vi inte minst när det gäller de ukrainska flyktingarna, där många vägrar att fly utan sin hund. De är den enda trygghet de har kvar.

Genom att välkomna hunden går det att nå fram med hjälp som annars inte hade kommit fram, menar Linda.

— Hjälper vi djuret så hjälper vi också människan. Det har visat sig många gånger, säger hon.