Ändå är jag snart beredd att kasta in handduken. Jag brinner för mitt yrke men situationen på jobbet håller på att göra mig sjuk. IGEN! På min förra arbetsplats blev mina kollegor långtidssjukskrivna och jag stod ensam kvar med vikarier i en strid ström. Efter tre månader gick jag in i en utmattning. Till slut gjorde chefen åtgärder som fick mig på fötter. Ett tag… Men när villkoren åter blev sämre blev jag det med.

Sjukskrivning i ett par månader och sedan tog jag mig tillbaka till arbetslivet på en annan förskola. Jag blev ”frisk” ganska fort men jag har fortfarande men av den tiden. Nu, två år senare, sitter jag i samma rävsax!

Min yngre, fantastiska kollega har tröttnat på våra dåliga arbetsvillkor och har sagt upp sig. Hon, som nyligen utbildat sig, väljer att lämna förskolans värld. Ni värnar inte om era anställda, Gislaveds kommun. Vi är stressade och pressade och känner oss väldigt ofta otillräckliga med stora barngrupper med långa vistelsetider.

En annan kollega är sjukskriven och ingen av mina två kollegor får för närvarande ersättas med vikarie månadsvis. Ingen annan än förskollärare får anställas! Men sådana sökande finns inte med så kort varsel. Vikarier som känner våra barn finns dock tillgängliga och vill ha längre vikariat men kommunen säger stopp. Så nu får barnen och jag nya korttidsvikarier.

VARJE dag!

Vi har barn med diagnoser, annat modersmål och språksvårigheter. Vi har barn som blir oroliga av förändringar och nya kontakter. Det är orimligt att de vecka ut och vecka in ska utsättas för denna ruljangs. Nu är vi inne på femte veckan och har hittills haft nio olika vikarier. Min chef ser vår utsatthet men kan inget göra och det kan inte hennes chef heller. Att vi ska nå upp till läroplanens mål i dessa förhållanden är en utopi.

Vi har en väl inarbetad och noga planerad struktur som vi alltid arbetar efter. Men en outbildad inhoppare kan omöjligen leda gruppen som en förskollärare eller barnskötare som känner sin barngrupp och kan sin verksamhet. Precis som att en outbildad person inte får vikariera för en kirurg och utföra operationer. Men vem som helst som inte finns i belastningsregistret kan tydligen utbilda och undervisa Sveriges framtid.

Nä, detta kan jag inte stå för och jag orkar inte heller. Jag hör varningsklockor ringa när mitt minne sviktar och sömnen blir sämre. Jag vägrar offra min hälsa igen. Skärpning Gislaveds kommun annars har ni snart ännu en tjänst att försöka fylla!

En ambitiös men trött förskollärare