Ustinia såg katastrofen välla in över stadsgränsen. I bakrutan på bilen såg hon sin skola bli till grus, hur lägenheten smulades sönder. Hon flydde mot säkerheten och såg sin pappa gå i motsatt riktning mot kriget. På väg ut ur Mariupol fastnade hon i en lång trafikstockning. Hon tog med sig sin påse med grejer i och gick till Polen.