Filmen Skattjakten på Torpa Stenhus handlar om Krille, som under en skolresa till Torpa Stenhus plötsligt förflyttas bakåt i tiden till 1500-talet. Här sker en rad förvecklingar, men tittaren får inte bara dramatik och spänning utan också fakta presenterad i underhållande form.

— Vi har försökt att åstadkomma en ny genre. I stället för att dramatisera faktiska händelser utgår vi från en påhittad historia som kryddas med korrekta historiska fakta, säger Marianne Olsson.

Det är historieprofessorn Dick Harrison som står för faktagranskningen. I sällskap med sin dotter Nala, åtta år, fryser han berättelsen för att påtala det som är historiskt felaktigt och tillsammans med Marianne Olsson reder de ut vad som faktiskt är sant.

— I andra projekt har det hänt att man ändrar och förfalskar historien för att skapa spänning. Det lyckas man undvika i en sådan här produktion genom att vara noga med att skilja på fakta och fiktion, säger han.

LÄS MER: Här förs Krille till stupstocken – häng med när Kulltorpslärarens historiska drama filmas.

Dick Harrison och Marianne Olsson är bekanta sedan tidigare och när hon undrade om han ville medverka i filmen blev svaret omedelbart ja.

— Jag blev jätteglad när jag fick frågan. Jag visste att hon menade allvar, att hon är seriös och dessutom brinner för utbildning. Det kom inga varningsflaggor för min inre blick, vilket det gör i många andra filmsammanhang, säger han.

De tvivel som i början fanns var uteslutande av finansiell karaktär. Dick Harrison menar att de flesta projekt av det här slaget rinner ut i sanden eftersom de blir för kostsamma.

— Jag har gått på många nitar tidigare och det här lät först lite för bra för att vara sant. Jag är full av beundran över att man lyckades genomföra det här, säger han.

Dick Harrison är inte minst förvånad över professionaliteten hos Meza Verde Film.

— Det kom som en överraskning för mig som inte hade hört talas om dem. Jag har arbetat med filmbolag som hyrt in amatörer och praktikanter men dessa är riktiga proffs.

Du har ju själv koppling till Gislaved – har det påverkat ditt engagemang?

— Min mamma växte upp i Gislaved, Gyllenfors för att vara exakt. När jag var liten bodde mormor och morfar i Gislaved och vi var där jätteofta. Men faktum är att jag hade ställt upp på den här produktionen med samma entusiasm oavsett var i landet den hade utspelat sig, jag tycker att själva projektet är kul.

Är du med om det blir en uppföljning?

— Självklart, det har jag lovat. Om det blir en fortsättning. Det är en stor och jobbig process. Att göra en sådan här film är mer än nästan alla mäktar med, men blir det fler så är jag självfallet med.

Varför är den här typen av film viktig?

— För att den riktar sig till skolor. Barn i dagens samhälle får en alltmer urvattnad bildning vilket gör att fältet blir fritt för historieförfalskare och påverkare. Man förlorar möjligheten till källkritik och möjligheten att se världen runt omkring sig. Det är ju bevisligen livsfarligt att överlåta åt skumma politiker att avgöra vad som har hänt och vad som är bra.

Skattjakten på Torpa Stenhus är ett bra exempel på att det går att göra fakta rolig och lättillgänglig utan att tulla på sanningen, menar Dick Harrison.

— Den här mixen mellan fiktion och fakta fyller en lucka hos en ungdom som aldrig har lärt sig att törsta efter bildning, för det finns ingenting att törsta efter. Då kan en sådan här film vara avgörande.

Därför, tillägger historieprofessorn, medför den här typen av initiativ att man kan se ett ljus någonstans.

— Där tycker jag att Marianne har gjort ett beundransvärt arbete, säger Dick Harrison.