Världens befolkning ökar men tillgången på åkermark minskar. Varje år bebyggs 600 hektar åkermark i Sverige och enligt en sammanställning gjord av europeiska miljömyndigheter asfalteras 300 hektar åkermark varje dag i Europa. Samtidigt innebär klimatförändringarna att mer och mer mark blir obrukbar, öknen breder ut sig och återkommande översvämningar och jorderosion innebär att jordbruksmarken blir en allt mindre resurs.

I dagsläget importeras ungefär varannan tugga av den mat vi äter i Sverige. Vi kan inte föda den egna befolkningen och är därmed inte heller en aktör att lita på för livsmedelsproduktion internationellt sett. Framöver kommer det tyvärr en tid då stora jordbrukområden tvingas minska sin livsmedelsproduktion på grund av klimatets inverkan på jordbruksmarken.

Möjligheten att importera livsmedel kanske då inte längre är en självklarhet. Jordbruksmarken i Sverige kommer att påverkas av klimatförändringar, men sannolikt inte i samma omfattning som i länder längre söderut. Sveriges unga bönder vill satsa på att öka produktionen av svensk mat, men då är det en förutsättning att det finns bördig jord att bruka.

Jordbruksmark är en ändlig resurs; vi har den jord vi har och vi måste ta väl hand om den för att den ska ge avkastning för kommande generationer. Att bygga bostäder, butiker och lagerlokaler på åkermark är oftast väldigt enkelt - jorden är plan, marken är bearbetad.

Kortsiktigt kanske en bra idé, men det kan inte göras ogjort, mark som ligger under betong, asfalt och cement är förstörd och den kan inte återställas. Byggandet påverkar även klimatet – bebyggd mark förlorar möjligheten att binda koldioxid, dessutom påverkas den biologiska mångfalden.

I denna debatt är det viktigt att påpeka att det är den som äger marken som ska få fatta beslut om vem hen ska sälja till. Givetvis måste skolor, sjukvård och vägar kunna byggas ut, moderniseras och anpassas till framtida behov. Beslut som tas om att bygga bostadshus, lagerlokaler eller motorvägar på åkermark måste dock noga utvärderas och vägas mot alternativ. Kan man förtäta staden? Bygga på höjden eller hitta en annan bit mark som inte är livsmedelsproducerande? För oss bönder innebär byggande på åkermark i praktiken att vår, och kommande generationers bönder, framtid byggs bort och då bygger man även bort framtiden för svensk matproduktion och en ökad inhemsk livsmedelsförsörjning.

Axel Svensson, LRF Ungdomen Jönköping

Johan Hilding, ordförande LRF Värnamo kommungrupp