Annons

Annons

Annons

Annons

Gislaved

”Varje minut är nu fylld av tacksamhet och tårar”

Bernt Nyman skurade altangolvet när han plötsligt kände en smärta i bröstet. En smärta som visade sig vara början till en massiv hjärtinfarkt. "Jag känner en stor ödmjukhet inför livet", säger han.

Annons

Bernt Nyman i Smålandsstenar drabbades av en hjärtinfarkt som nära nog kostade honom livet. En snabb hustru, en förbipasserande granne och god sjukvård blev hans räddning.

– Varje minut som jag nu får leva är fylld av tacksamhet och tårar, säger han.

Det har gått en dryg vecka sedan hjärtinfarkten. Bernt Nyman är fortfarande trött och medtagen. I samband med hjärt-lungräddningen knäcktes ett par revben och smärtan är nu en ständig följeslagare.

– I synnerhet när man sätter i halsen, då gör det riktigt ont. Jag har aldrig satt så mycket i halsen som nu, konstaterar han med ett litet skratt.

Bernt Nyman kan skämta, men när han tänker tillbaka på vad han har upplevt under veckan som gått är det svårt att hålla tårarna tillbaka.

– Jag är överväldigad över att jag fick en möjlighet att leva vidare. Jag var på tröskeln till evigheten men fick inte komma in. Med facit i hand ser jag det som Guds omsorg att jag fick stanna, säger han.

Vårstädade altanen

Det var lördagen den 18 april. En solig förmiddag. Bernt Nyman och hans hustru Clary hade ett par veckor tidigare kommit hem från en vistelse hos de båda barnen på Nya Zeeland och var i full färd med vårstädningen i villaträdgården.

Annons

Annons

– Min uppgift var att såpskura altangolvet. Plötsligt kände jag en smärta i bröstet. Jag tänkte inte mycket på det först utan fortsatte skura.

Men smärtan försvann inte och efter några minuter gick han in för att sätta sig på soffan för att vila. När han berättade för sin fru om smärtan gick hon omedelbart och ringde 112. Samtidigt som en ambulans skickades tilltog smärtan i Bernts bröst och operatören hängde kvar i luren för att följa händelseförloppet.

– Det är svårt att beskriva känslan, det var som att bli klämd av en ångvält från alla sidor samtidigt. Jag föll bakåt i soffan och Clary har berättat att jag blev vit och blå i hela ansiktet. I luren hörde hon operatören säga till ambulanspersonalen att nu förlorar vi Bernt och hon skrek till mig att inte lämna henne.

Ropade på hjälp

Ambulansen var tre minuter bort. Clary rusade ut på trappan och ropade på hjälp. Precis i samma ögonblick kom en man i grannskapet gående utanför huset. Han hade hörlurar i öronen, men snappade ändå upp de desperata ropen. Mannen var Anders Axelsson, transportledare på Västbo transport och utbildad i hjärt-lungräddning. Nu stormade han in i huset och gjorde kraftiga lungkompressioner på Bernt Nyman.

– Det var då revbenen gick av. Men om han inte hade knäckt dem så hade han inte gjort rätt, man måste ta i. Precis då kom ambulanspersonalen. De berömde Anders och var på väg att ge mig elchocker. Precis då drog jag djupt efter andan, berättar Bernt, som sedan föll in i medvetslöshet.

Annons

Ballongsprängning

Radio Jönköping gick ut med ett varningsmeddelande om snabb ambulanstransport och Bernt fördes i ilfart till Länssjukhuset Ryhov. Någonstans under resans gång minns han att han vaknade till och uppgav personnummer, men i övrigt är det svart. Först på akutmottagningen på väg mot hjärtintensiven vaknade han till.

Annons

– Jag fick ballongsprängning genom att man satte in ett litet nät i kranskärlen via handleden. På söndag kväll fick jag komma till Värnamo sjukhus där jag sedan var medicinskt uppkopplad fram tills dess att jag fick åka hem.

"Jag mår ganska bra nu, även om jag inte gör många knop", säger Bernt Nyman.

I fredags kom Bernt Nyman tillbaka till huset i Smålandsstenar med en hel kasse mediciner i bagaget. Till frukost blir det inte mindre än nio tabletter och nu väntar en tid med regelbunden sjukgymnastik och återkontroller.

"Stor tacksamhet"

Trots att han ibland tappar ord mår han bra och han beskriver sig som en ny människa.

– Varje minut som jag nu får leva är fylld av tacksamhet och tårar. Kanske har jag någonting mer att uträtta i den här världen, säger han.

Framför allt känner Bernt Nyman en stor tacksamhet gentemot de som räddade honom. Mot Clary, som var hemma och reagerade snabbt, och grannen Anders, som var på rätt ställe i precis rätt sekund. Och gentemot sjukvården, som han beskriver som fantastisk.

– Jag har en tidigare kollega som en gång sa "tack för att du finns". Det är ett uttryck som jag gärna använder till alla de som hjälpte mig. Mina livräddare. Tack för att ni finns, säger Bernt Nyman.

Till toppen av sidan