Annons

Annons

Insändare
Förintelsen. Viktigt om språk och historia

Detta är en insändare.Åsikterna är skribentens egna.

Det är väl valt att Hallpressens litteraturbevakare Björn Kohlström den 27 januari uppmärksammade Viktor Klemperers fantastiska dagböcker "Intill slutet vill jag vittna" i samband med hågkomsterna av Förintelsen. Det handlar om dennes dryga 900 sidor långa dagbok för tiden 1933-1945.

Vi har sett fruktansvärda bilder från världskrigsperioden och de går rakt in i känslolivet och det sägs att en bild säger mer än tusen ord. Dock är Klemperers hundratusentals ord oumbärliga för att förstå hur terrorn mot judarna ökade dag för dag, deformerade det tyska samhället och människorna och slutgiltigt ledde till katastrofen för judarna, Tyskland och Europa. Han själv klarade sig därför att hans fru var "arisk". Hans mycket finstilta dagboksord klarade sig på smålappar som smugglades till en risktagande vänkrets.

Annons

Efter kriget kunde han redigera materialet till en av de väsentligaste böckerna som visar oss hur en människosorterande ideologi i huvud och händer på en diktatur åstadkommer kanske världshistoriens värsta humanitära, sociala, ekonomiska och militära katastrof. Att det finns människor som idag är nynazister har alltid varit obegripligt för mig. Handlar det om en emotionell och intellektuell blockering?

Annons

Språkforskaren Klemperer har i en annan bok, "Tredje rikets språk" visat hur naziregimens deformation av språket blir ett medel för att deformera också kommunikationen mellan människor. Han skulle säkert med häpen förskräckelse ha studerat dagens språk på sociala medier och hur det påverkar samhällsklimat och samhällsutveckling.

Bertil Brodén

Annons

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen

Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy