Svensk politik uppvisar nu ett vänsterblock, ett konservativt högerblock och ett demokratiblock i mitten. Då menar jag inte att det finns antidemokratiska krafter i svensk dagspolitik. Det vore att demonisera och det leder aldrig till bra samtal. Med demokratiblock menar jag att regeringspartierna med sina två stödpartier nu har chans att sätta demokratifrågan över den egna partipolitiken. Det skulle vara det som skiljer dem från flankerna.

Svensk inrikespolitik har i 15 års tid till ganska stor del handlat om hur flyende människor ska bemötas. Sverigedemokraterna har nu sådär hundratusen väljare. Det finns anledning tro att Sverigedemokraternas väljarskaror attraheras av Sverigedemokraternas lite stramare politik när det gäller att ge skydd åt flyende människor. Den gradskillnad jag nu kan se mellan partierna när det gäller flyktinginvandring måste vi ställa den frågan åt sidan och ge plats åt en annan diskussion.

Den ska handla om hur vi i Sverige kan skjuta fram demokratifrågan som den viktigaste. Sveriges framtid går hand i hand med Europas framtid. Det demokratiska förfall vi ser i en stor del av Europa utgör ett hot även för Sverige. Oeftergivliga demokratiska element som yttrandefrihet, oberoende domstolar, mänskliga rättigheter och sekuläritet bekämpas med statlig myndighetsutövning. Polens, Ungerns konstitutionella trixande har för avsikt att bryta ner den demokrati som uppnåtts sedan Sovjetunionens fall.

Om alla efterkommande i Sverige och Europa ska få leva i frihet, trygghet och välfärd, måste alla länder i Europa vara fullvärdiga demokratier. Våra ledande politiker måste i sin retorik tala om hur avgörande det är med till exempel oberoende domstolar. Att domstolar dömer efter de lagar de legislativa församlingarna bestämmer och inte efter anvisningar från de som för tillfället har makten. Exempelvis trixar Polen med sin konstitution så domstolarna dömer efter ”lag och rättvisas” vilja. Alltså det politiska parti som för tillfället har makten i Polen.

I Ungern söker Viktor Orban olika möjligheter att begränsa yttrandefriheten. Regeringen i Ungern kontrollerar medierna så bara den samhällsinformation når medborgarna som regeringen vill få ut. I Polen bestämmer staten vilken tro och andlighet som får finnas. Samhällets lagar och regler bygger ofta på religiösa dogmer. Polska samhället är alltså inte sekulärt. Den här ordningen har till exempel Polen och Ungern tillsammans med länder som Nordkorea, Saudiarabien, Ryssland och Kuba.

Hur det står till med demokratierna i forna öststaterna är i allra högsta grad en fråga för Sverige. Tillsammans med övriga utvecklade demokratier i Europa måste utvecklingen i Östeuropa vara en dagspolitisk toppfråga. Ekot från 30-talets Europa är skrämmande. Om alla länder i Europa vill utveckla sina demokratier kommer fred och trygghet råda i Europa annars kommer Europa förr eller senare åter att bli ett slagfält. Ännu i världshistorien har inte två demokratiska stater startat krig mot varandra.

EVERT FRISK